"Mina 100 sam tal med C" - femtiofjärde samtalet

Det är stora stenblock i den bild C skickar idag.Han föreslår vi ska gå runt dem för att hitta in till en grotta dit han verkar vara på väg.
"Jag gillar inte att gå in i grottor och i öppningar jag inte vet vad det är", säger jag
Men jag får lita till C och det han så riktigt tidigare påpekat, som är lätt för mig att glömma i stunden. Jag är ju inte där på riktigt utan i en projektion, där vi båda kan mötas.Men det känns verkligen "på riktigt", det kan jag lova.

Vi går alltså in i den grottöppning som vi hittar . Försiktigt. Här finns flera gångar, som leder åt olika håll. Det är långa gångar som slingrar sig fram i mörkret.
Nu berättar C om att gångarna från början använts av människor, som var på flykt eller av annan anledning behövde förflytta sig genom större områden och samtidigt vara mer skyddade.
Det är många långa och mörka gångar.  C berättar att befolkningen som använde gångarna lärde sig en ramsa som berättade och vägledde i de val man kunde göra för att välja väg när man kom till delning och där gången gick i olika riktningar. .Ramsan lärdes vidare från individ till individ. Många använde dessa gångar och tunnlar undan förföljelse och då man var på flykt och kunde alltså ta sig långa sträckor under jord.

"Var befinner vi oss", frågar jag

C förklarar att dessa tunnlar vi är i nu finns i östra Europa och går genom bergs- och stora skogsområden. Ja man kan till och med ta sig mellan olika länder i dessa gångar och tunnlar.

Jag tänker nu på de grottor C visade mig och berättade om  i ett tidigare samtal. Där var det  grottor som fick vara bostäder, arbetsplatser och handelscentra där människor som levde i tidvis besvärliga klimatförhållanden hade gått under jorden, kan man säga. 
C menar att den här typen av kunskap där man använder och utvecklar grottor och tunnelsystem finns i alla delar av världen och sedan urminnes tider använts som ett sätt att skapa bättre förhållanden.
Det finns också tunnlar i relation till de större haven och sjöarna som binder ihop vattensystemen och landmassorna.C berättar att de olika vattendjuren använder tunnlarna.
Han fortsätter :
" Dessa har varit kända i jordens uppbyggnad av de individer som först kom till planeten. Då avser jag den tid vi tidigare talat om, som den tid innan icke fysisk och fysik existens var separerade och  innan jorden hade blivit den utvecklingsplats för inkarnationer som sedan inträdde".

När icke fysisk och fysisk fortfarande var samma helhet hade man en helt annan kunskap om hur jorden såg ut både materiellt och icke materiellt, fysiskt och icke fysiskt.
Allt eftersom utvecklingen fortskridit har även kunskapen om tunnlarna försvunnit.
Dessa finns dock kvar men ingen känner till dem längre, avslutar C det femtiofjärde samtalet.

När C berättat för mig det han vill säga ,har jag avstått från att värdera det som sagts. Jag har tagit denna del av berättelsen, precis som jag fått den och lagt den till de andra och väntar med spänning på att bilden blir större och större. Många delar och samtal återstår.

"Mina 100 samtal med C" - femtiotredje samtalet

I det kluster C har sin utveckling och sin uppgift är de sju stycken individer som tillsammans bildar denna grupp. Då och då återkommer C till förklaring om vad klustret innebär och också vilka som ingår där. De två ledarna en kvinna vid namn Zaya och en man som C kallar Sims är de som har högsta ansvaret i gruppen. De ingår med sina speciella kvalitéer och bidrar till gruppens egen frekvens.
I tidigare samtal har C också berättat om Teo, som inte varit inkarnerad på jorden, utan han är en individ från en annan del av galaxen men en annan utvecklingslinje.
Vi har också i tidigare samtal fått höra lite om Zeb och idag berättar han något om en kvinnlig medlem av klustret som han kallar Sonia.
Sonia är inkarnerad på jorden just nu, men hon kommer snart att lämna sin inkarnation. Detta kanaliserades 2010 och jag vet faktiskt inte om Sonia nu är tillbaka i klustret, men det kanske kommer att framgå under de kommande samtalen som börjar med samtal 101 och är under nedskrivning.

Det C nu berättar om i det femtiotredje samtalet, är att Sonia lever i Ryssland  i den del som ligger öster om Vitryssland, som han uttrycker det. Sonia har i sitt  fysiska liv en uppgift som lärare och hon  arbetar särskilt med rättvise- och solidaritetsfrågor både vad gäller vuxna och barn.
C säger, att även om han och Sonia haft inkarnationer samtidigt på jorden har de inte haft någon kontakt med varandra under den tiden. Sonia tränar en speciell sida  hos sig själv i förståelsen  av de inre processer som ingår i att utbilda och bli medveten.
Även om Sonia nu lever ett fysiskt liv så bidrar hennes insikter till utvecklingen av allas medvetande i klustret. Det pågår alltså en överföring till det icke fysiska genom Sonias ökade medvetenhet och insikter, förklarar C.
Sonia har tidigare haft många inkarnationer på jorden och då huvudsakligast i  Östra Europa
t.ex Grekland, Rumänien och Bulgarien för att nämna några. En stor del av erfarenheterna har varit att ha begränsade materiella resurser men att kunna bygga upp något från en idé och en inre kunskap om att vara värd mer. Hon har genom sina tidigare upplevelser och genom sina insikter och förståelse i det här livet utvecklat en inre styrka och målmedvetenhet som kommer alla till del.

C säger att Sonia är den som tillsammans med de två ledarna Zaya och Sims  är den som har den mest dynamiska styrkan och fokus. Här finns en fast beslutsamhet som  är till fördel i ett krisläge.
Alla i gruppen får del av de andras kvalitéer och insikter, deras medvetandenivå och förståelse bildare en enhet. Det som tillförs hos någon kommer alla till del. Vid ett senare tillfälle kommer vi att få ta del av den medlem av klustret som återstår.

Så är det också på ett  plan i våra egna jordiska inkarnationer. Eftersom vi alla energimässigt anknyter till varandra finns också överföringar mellan individer. Ibland kan vi tycka det känns besvärande, när vi upplever att någon annan håller oss kvar i roller eller former som vi lämnat. När andra lägger sina tolkningar på vilka vi är. Speciellt om de är förminskande och för länge sedan lämnade.
Det finns också tillfällen, när vi kan höja våra frekvenser genom att någon annan med höga vibrationer delar något med oss. Då får även vi bli delaktiga av den högra frekvensen. Jag tänker nu på  kommentaren i femtioandra samtalet på fb där Frank delade en inspelning av Tranströmers uppläsning av "Romanska bågar" från You Tube. Det är ett sådant exempel som kan föra vidare upp i de olika energiskikten och som har möjlighet att sätta avtryck i det som är evigt.

Vi delar och bär med oss insiktena inskrivna i våra energilager. Det som sammantaget är det vi är. Det som är vår egen vibration och uttryck. Det är därför av högsta vikt att vi väljer på vilken nivå vi vill ha våra frekvenser och vad de berättar om.
Som tidigare är jag förespråkare av  en större medvetenhet kring de egna valen av känslor och tankar, av idéer och erfarenheter. Det är alla de koderna som är den du är och som kommer att bestämma var du befinner dig.
Idag och just nu kan vara det ögonblick, där en ny insikt och ett nytt fokus tar sin början.

"Mina 100 samtal med C" - femtioandra samtalet

Den farkost C tidigare berättat om, som kom att gå under namnet gummibåten, inleder dagens samtal.
Vi är nu i det större livet eller livet i sig som C kallar det som är ett liv och där det fysiska livet ingår med sin speciella form.

Den som läst tidigare samtal minns kanske, att namnet kom av att jag skulle beskriva den bild C skickade till mig. Jag letade efter bilder, som jag kunde relatera till och tyckte att det mest av allt liknade en gummibåt. Vi har ju tidigare talat om svårigheten att återge något som man inte känner till. Man får ta det man kan göra jämförelser med  helt enkelt.

Det påminner mig om när jag på 80-talet ingick i den grupp alternativmedicinska terapeuter som skulle ge behandling till politiker i riksdagen. Jag ger alltså en zonterapibehandling till en man. Han ser lite konfunderad ut och säger: " men du tror väl inte på allvar att det går nervtrådar från organen ner till punkter i fötterna ?" Nej, så var det ju inte,  men det finns många föreställningar.  Det har alltså hänt mycket sedan dess och det var tur då, att jag kunde lugna honom med att jag iallafall gjort utbildning i grundmedicin före andra utbildningar och visste att så inte var fallet.

Nu för att förklara ungefär vad jag ser att det ser ut som, använder jag alltså begreppet gummibåt men vill inte kännas vid att jag för den skull tror det finns gummibåtar i rymden, om nu någon kommer på idén att påstå det vid ett annat tillfälle.

Gummibåten är alltså den farkost som C och de som ingår i hans kluster använder sig av i sin uppgift att bistå dem som avlider oftast vid större olyckor och katastrofer.
I dagens bild, när jag ser gummibåten, verkar den fara på en vattenväg av något slag.
C säger att han valt att visa den så här idag medan andra gånger har han skickat bilder där gummibåten  farit genom olika frekvensskikt i rymden.
Idag berättar  C att uppbyggnaden i de olika frekvens-skikten är jämförbara och att det även i det icke fysiska finns olika frekvenser och täthet precis som den upplevelse vi har som är i den fysiska tillvaron.

" I den fysiska tillvaron utgör täthet och form den stabila illusionen som håller ihop idé- och tankevärld", säger C.
Det är en sak att förstå mentalt när någon förklarar allt tomrum som finns i det fysiska. Ungefär som att förstå att en gurka är mest vatten medan den verkar väldigt formfast och färgglad.  Det tankehopp som behövs för att förstå att det fysiska är en illusion kräver mer än mental kapacitet.
C säger " vi får istället ha en inkoppling till det större Gudsmedvetandet för att intuitivt förstå vad det handlar om."
Den som vill kan  byta ut Gudsmedvetande till intelligent fält eller något annat som känns bättre för dem, men det är ändå det som avses. Det större vibrationsfält som är det som är, vad man nu vill kalla det.
"Hela den utveckling man gör när man går från ett steg till ett annat, följer samma mönster,"  säger C.
Det är alltså när man får ökade kunskaper som förmågan att se och förstå vad som finns ökar. Vi går alla ett steg i taget.
Jag tänker på Tranströmer ord när han skriver om att det inom en människa öppnar sig valv efter valv.
"Det äger sin riktighet när det gäller den värld vi lever i vare sig den är fysisk eller icke fysisk " avslutar C det femtioandra samtalet.

"Mina 100 samtal med C" - femtioförsta samtalet

I dagens samtal  skickar C den bild jag sett flera gånger tidigare.
Vi är åter i den stora parken och på väg till den stora byggnad som rymmer livsberättelserna.
Vi har varit här ett flertal gånger tidigare och dagens samtal handlar åter om den egna livsberättelsen.

I tidigare samtal har C förklarat att det man kallar"  livets bok"  egentligen är energi, som är nedlagrad i form av information . Det är som C tidigare förklarat inte alls några böcker, som man  läser utan det skall mer ses symboliskt. Så har det också beskrivits i många kulturer och det har varit ett sätt att förklara att den här kunskapen finns.Kunskapen om var och en.
Det finns dock en manifestation av dessa nedlagrade energier som har att göra med den kollektiva föreställningen om att den här informationen finns i bokform.  Ofta är det så att när man ska beskriva något man inte sett eller haft kontakt med, väljer man något att relatera till och det får då bli bärare av informationen. Det händer inom många områden och är inte konstigt att det finns inom religion och andlighet där det kan vara svårt att beskriva vad man menar.
Det är emellertid så förklarar C att vi alla bär våra erfarenheter, känslor, tankar och händelser i form av vibrationer och energiavtryck, som finns med var och en. Man kan enkelt säga att vår frekvens och vibrationsnivå är det vi är.

I dessa tider när var och en är sin egen telefonstolpe  (om någon kommer ihåg vad det är ? )och har sändare och mottagare med sig för kontakt, är det inte så svårt att föreställa sig dessa frekvenser som styrs av känslor, tankar, händelser. upplevelser, idéer  - ja allt som finns i våra liv.
Man kan ju bara tänka på någon gång när man vaknar upp på morgonen och känner att man har dagen i sin hand. Allt stämmer och de egna frekvenserna är snabba och lätta. Livet känns bra.
Andra gånger kan man känna sig i "osynk" med omgivningen och världen i allmänhet och diverse krångel och trassel blir resultatet.
Nog vet man om man är på en harmonisk vibration eller om man går i baktakt.

Här säger C att man som individ har sin vibrationsnivå  som fungerar som en kodad nyckel.  Den leder oss dit vi ska eller rättare sagt till den frekvens och vibration som överensstämmer med där vi är.
Vi är där vi är .Vi kan inte vara någon annanstans än på den energinivå vi befinner oss. Det som är summan av det vi är.

Önskar vi förändring då får vi helt enkelt ändra något av det som är innehållet i vår vibrationsnivå.
Ja, hur gör man det kan man undra?
Det låter lite som tulipanaros, lätt att säga.... men inte omöjligt heller.
Vill vi ha en förändring av morgondagen måste vi känna, tänka, göra annorlunda idag . I annat fall  kommer imorgon att bli precis som idag.Det vet vi med säkerhet.

Längtan efter förändring måste börja med en förändring inom en själv - på något plan. Längtan efter förändring kan vara stark och göra att vi är beredda att undersöka om vi kan ändra vårt sätt att se och uppfatta saker och ting eller ändra vårt förhållningssätt och vårt beteende.

Utan inre förändring blir det  ingen yttre förändring.

Då fortsätter vi bara att dra till oss mer av samma. Är vi nöjda med det är allt gott och väl men vill vi förändra något imorgon behöver vi starta idag.

Det fysiska livet innehåller många möjligheter till upplevelser och expansion av den man är. När vi lägger  till den inre värld som vi har tillgång till och kan utforska blir livet oändligt mycket större och rikare.
Om man befinner sig på en energinivå man inte känner att man mår  bra av eller är tillfreds med kan man fråga sig själv om det finns något annat sätt att förhålla sig på .
Hittar man inget där finns alltid det som redan har tagit form och är ett uttryck på en högre frekvens i form av ett stycke musik, konst, poesi eller annan besjälad litteratur.
Ha din favoritmusik eller diktvers nära till hands och känn hur du får hjälp att byta frekvens om du så önskar.
Testa och se vad som händer.

"Mina 100 samtal med C" - femtionde samtalet

Med det femtionde samtalet har vi alltså kommit till hälften av de samtal C vill förmedla i den här omgången.
Det finns mer att skriva och nästa tolv samtal är redan skrivna av de som startar med de 101 samtalen.
I nästa del finns förutom C även ett par andra individer som enligt C är mer andligt utvecklade och har saker de vill förmedla och tillföra.
Nu är vi emellertid fortfarande på det femtionde samtalet och det anknyter till det förra, där C berättade om, när det fysiska och icke fysiska fortfarande inte var åtskilt utan var en del  av det större livet eller livet i sig, som han också kallar det. Det var alltså innan den utvecklingslinje för inkarnationer i det fysiska lades på jorden.Jorden har själv en egen utvecklingsplan och den nämnde C igår går mot en nära förestående frekvenshöjning.

I dagens samtal är vi åter uppe vid den sjöformation på hög höjd, där vi gick igenom till den grotta C inledde gårdagens samtal med.  C berättar, att man hade angöringspunkter på mycket höga höjder för att underlätta kontakten mellan jorden och rymden.
C berättar i dag om att det från början kom en bosättning av utifrån kommande individer. Man gjorde olika försök, där olika idéer prövades i kommunikationen mellan jorden och rymden. Så småningom efter lång tid togs en annan utvecklingsplan för jorden för själar som behövde inkarnera för att erhålla möjligheter till medvetandehöjning genom insikter.
Därefter sammanfördes jordens egen utvecklingsplan med den för inkarnationerna och den tiden påbörjades.
C nämner också det djurliv som fanns från tidens begynnelse och att det tog lång tid  innan jorden blev befolkad i sina olika delar, som inte heller såg ut som de gör idag.

Så de olika berättelserna om tillblivelsen av livet på jorden har ett visst mått av sanning ? frågar jag

Mycket av det som finns berättat om relationen gud och människa innehåller en stor del sanning, säger C.

Han fortsätter att berätta om att det för den inkarnerade människan var ett naturligt och integrerat sätt  med utbyte mellan livet på jorden och rymden. Idag har man mer kommit ifrån det sättet att se och nu ser man mer med skepsis och oförstående ögon på att livet skulle vara en enhet och en integrerad enhet mellan det fysiska och icke fysiska.
Man har i inkarnationerna tagit av från den gemensamma linje i utvecklingen som fanns från början och nu testar och prövar man egna idéer och experiment.

Det C vill framhålla är att där vi nu är  i vår inkarnation, har det utvecklats till en maximal krökning av utvecklingslinjen. Den avviker nu  maximalt från den från början tänkta utvecklingen. Det var också det han berörde i förra samtalet ,när han nämnde jordens förestående frekvenshöjning som också kommer att ha konsekvenser för oss som är inkarnerade här.

C avslutar det femtionde samtalet:
"I planen för planeten Jorden och för den jordiska inkarnationen fanns öppenhet för den erfarenhet man gjort under årtusenden. Erfarenheten är snart mättad  och jorden har sin egen utvecklingsplan. Det finns en skärpunkt, där man inte kan föra den här erfarenheten längre om inte en justering mot Jordens utvecklingsplan kommer till stånd. Fortfarande råder osäkerhet om detta är möjigt".

"Mina 100 samtal med C" - fyrtionionde samtalet

C skickar en bild.
Jag ser vatten, klart grönt vatten, säger jag
C för mig vidare med denna bild som utgångspunkt till en naturlig stenbassäng. Det är inget anlagt utan naturens egen formation. Nästa steg är att gå ner i vattnet och ta sig under ytan ner mot en öppning  till en grotta. Vi tar oss ner och igenom den relativt smala öppningen och kommer därpå upp i en grotta.
Grottan vi kommer in i är en kristallgrotta av lila ametister. Solljuset bryter igenom vattnet och reflekterar in i grottan genom öppningen. Det gnistrar och lyser. Det ser helt fantastiskt ut.

C berättar att denna grotta ligger i Syd-Amerika och har använts för mycket länge sedan. Man gjorde frekvenshöjande intoningar till andra delar av Universum från den.
C säger " det fungerade som en koppling och en kristallmottagare av de olika våglängder och frekvenser som behövde  anknytas för att man skulle kunna hålla kontakt med varandra".

Han fortsätter berätta om den tid då den fysiska och den icke fysiska tillvaron inte var separerade från varandra, så som de är idag. Då arbetade man tillsammans  kring den utveckling som hörde till jorden.
Det var också då som olika manifestationer utifrån rymden gjordes på jorden. Han nämner här som exempel pyramiderna i Egypten men säger att det finns flera andra exempel bland annat i Syd-Amerika.
Därefter allt eftersom utvecklingen fortskred kom jorden under en annan planläggning. Nu kom separationen av det fysiska och det icke fysiska.
Nu kom alltså uppdelningen och vi får det vi kallar fysiskt liv och det vi kallar livet efter döden.
C säger att denna iscensattes gradvis och den livserfarenhet som tog sin början här fortsätter fortfarande. Nu  idag med en allt skarpare konsekvens än tidigare och åtdragning av ytterligheter blir allt tydligare.

C tar upp det förhållande, som han tidigare fört fram,om den enskilda individens förhållningssätt. Det  han talar är en ökad inriktning mot egocentricitet och personlig vinning. Han betonar också att det är viktigt att gå mot en kursändring på grund av att jorden, som har sin egen utvecklingslinje ,nu går in i en nära förestående frekvenshöjning.
För att det ska bli så skonsamt som möjligt för alla oss som är inkarnerade på jorden, behövs att man ökar sin medvetenhet och kunskap. Det är alltså viktigt att förstå vem man är och i vilket sammanhang men befinner sig.
C säger att  den ursprungliga planen för planetens frekvenshöjning kommer att äga rum. Det som är kritiskt är alltså vad som händer med den utvecklingslinje för det fysiska liv som är inkarnerat här.

Nu tänker jag på alla spekulationer och funderingar kring 2012 och de förutsägelser man läser in i Mayakalendern till exempel som funnits i många tusen år men upphör om någon månad den 21 dec 2012.  Det finns ju också med jämna mellanrum de som gör förutsägelser kring jordens undergång.
Ännu så länge har man inte prickat rätt.

C svarar först att om så skulle ske, så kommer en omvandling att äga rum för alla som är inkarnerade med en omfördelning till andra delar av denna galax och andra, för en fortsatt utveckling.

C fortsätter: " .. det är inte säkert att så blir fallet men risken är stor att den mängd medvetande som behövs för att ändra kursriktning inte hinner etableras innan tiden är ute".

Vi får komma ihåg att det inte handlar om att skapa rädsla eller otrygghet utan det här är vad C vill påminna oss om och berätta om, som en del av den utvecklingsväg vi alla går i det fysiska livet.

Avslutningsvis lämnar han som vanligt förtröstan inför vad livet är, både i det fysiska  och i det större livet.  Båda ingår i det man kallar Planen.

C avslutar det här samtalet:
"Ingen går dock förlorad. Skadorna är enbart skenbara och del av formens illusion. Nya planer kommer att verkställas för varje levande existens".

Den vanliga tolkningen av 21.12 är att vi kommer in i nya frekvenser och energier, där många kommer att uppleva förändring.Med denna förändring också en större transparens, där vi allt mer närmar oss vårt ursprung och de vi egentligen är.
Vi är andliga energivarelser som har en fysisk upplevelse.

"Mina 100 samtal med C" - fyrtioåttonde samtalet

I det fyrtioåttonde samtalet är vi fortfarande i det större livet, som C kallar det som också kallas livet efter döden eller andra sidan.
C skickar bild och vi reser rakt igenom olika dimensioner långt bort till en annan del av vårt solsystem. Idag vill C berätta något mer om andra liv och utvecklingsvägar som inte är inkarnerade i den fysiska formen på jorden.

Det finns väl knappast någon som inte har tittat ut i rymden en klar natt och reflekterat över om det finns annat liv därute. Isåfall var och hur ? Berättelser om rymdvarelser i film och litteratur finns i mängd. Somliga kan få håret att resa sig inför ett sådant möte medan andra har en mer människolik form med andra egenskaper inte fullt så hotfullt.

Här möter vi åter det som sätter igång fantasi och triggar vår rädsla. Allt vi inte haft kontakt med eller känner till har vi en naturlig respekt för och i många fall också en rädsla inför. Det behöver inte vara varelser utifrån rymden utan det kan ibland räcka med människor från en annan kultur eller med annan hudfärg. Om vi vet att det är vår första reaktion och att vi inte är hotade till livet, så kanske vi kan träna oss även här till ett mer öppet sinne. Jag  berättar idag om det C vill förmedla med det här samtalet.
Vi kommer efter att ha korsat olika dimensioner till en planet som liknar jorden och som också befolkas av människoliknande varelser  som är inkarnerade här. Skillnaden är att de är mer utvecklade andligt  än vad vi här på jorden är.
På den här planeten utvecklas man inte genom lidandeförhållanden och förluster vilket hör till den utvecklingsplan som ligger i inkarneringarna på jorden.
I ett tidigare samtal har C berättat om att det finns mer utvecklade individer som gör ett stöd- och hjälparbete för oss här på jorden. Dessa kan komma från den här planetens inkarnerade individer.
De kan ingå i någon klusterform som en del i detta arbete.

I den här utvecklingslinjen finns alltså en högre andlig insikt och utvecklingen går via hjärtats frekvenser i relation till det som är en del av den gudomliga Planen för den allomfattande kärleken.
C fortsätter berätta om att man lever integrerat med varandra  både individer, djur och natur  där den ena arten stödjer den andra.

"Som en bild av Paradiset alltså", säger jag

och ser framför mig alla religiösa bilder jag sett . Med jordiska fysiska referenser kan det vara lite svårt att föreställa sig.

C svarar "  Så som harmoni mellan det som är olika och kompletterande och som man ger uttryck för som något svåruppnåeligt".

Då är vi där igen. Olika kan vara hotfullt. De flesta vill se sin egen spegelbild för att känna trygghet.
Här finns allså det som är fridfullt och harmoniskt men inte med någon lättja på ett destruktivt sätt.

Visst är vi vana vid jordens polariseringar. Det ena eller det andra. Motsatserna och också dynamiken och spännvidden. Det finns alltid en motsats och en baksida på allt. Det ligger i vår utvecklingslinjes erfarenheter som också för oss in i känslomässiga reaktioner.
Det är bara ett slags upplägg på en nivå av utvecklingsväg. Den vi känner till som inkarnerade varelser på jorden.

Det är dagens utmaning att föreställa sig :  fridfullt och harmoniskt utan att tappa energi och dynamik. Var hämtar man dynamiken när man inte ska relatera till motsatsen ?

C avslutar samtalet : " Från ett jordiskt perspektiv är detta så nära Paradiset man kan komma. Något liknar det den bild av himmelriket som utmålas i de jordiska religionerna. Där som här går lejonen med lammen".

"Mina 100 samtal med C" - fyrtiosjunde samtalet

I dagens samtal är vi kvar i det större livet som C kallar det som också benämns andra sidan eller livet efter döden. Även idag får vi träna förmågan att tänka utanför vår bekvämlighetszon. Ja, helt enkelt bara höra vad C berättar om.

Vi är åter i den stora parken. Det ställe där många av våra samtal utgår ifrån. Det är en slags mötesplats, där C startar sin berättelse om vad han  vill delge om det större livet och det han har tillgång till.
Som tidigare går vi i denna vackra anläggning när C berättar om att det finns en samling ledare som har ett högre ansvar för den här delen av Universum, alltså vår del av Vintergatan. Det är alltså ledare för olika funktioner.

"Jag tror inte att jag förstår ", säger jag. "Kan du ge något exempel ?

" För varje funktion och erfarenhet  finns en särskild placering i en livsform, som får göra den erfarenheten", säger C.
Han fortsätter med att ta exempel utifrån våra fysiska liv på jorden, för att vi lättare ska kunna förstå vad han menar. C säger att vi ofta lär oss genom smärtsamma erfarenheter i något som han kallar "medvetenhet genom insikt". Det är ofta det som utvecklar individen.

Här kommer jag att tänka på de livsförändrande situationer eller sjukdomar, där jag hör många som säger att det förändrade deras liv. Ja deras sätt att förhålla sig och se på livet. Ofta hur man efter en kris tar mer vara på relationer, naturupplevelser och egna behov.  Ofta hör jag också att man säger att trots svårigheterna skulle man inte vilja vara utan den förändring som skedde i och med upplevelsen.
Plötsligt  går det att vara mer närvarande och ha en klarare och djupare upplevelse av livet. Man tycker sig mer förstå vad det handlar om.

Det är vad man skulle kunna kalla en smärtsam upplevelse och det som leder till medvetenhet genom insikt.

C berättar om att det  i andra s k "världar"  finns andra  upplägg som istället innehåller medvetandehöjning genom att lidandet istället ersätts av en omfattande kärlek.
I åter andra livsformer har man  en mer teknisk mekanisk livsström att följa, där man förlitar sig mer på mentala idéer än känslomässiga och andliga.

"I varje form av iscensättande av erfarenhet finns en övergripande ordning. Denna ordning ingår i den högsta ledningen för just denna erfarenhet", säger C

Han fortsätter berätta att  alla de olika livsuttrycken har sin ledning, sin planering och sin övervakning så att kunskapen kommer i den takt som är planerat. Det är också viktigt att varje erfarenhetsform håller sig inom sina gränser.
Det är alltså ledarna för dessa olika världar som C inledningsvis talar om.

När jag själv arbetar med behandling och läsning av energier i form av känslomönster och mentala idéer så ser jag tydligt denna lagbundenhet. Saker och ting måste lösas i en bestämd ordning för att resultatet ska bli varaktigt och lösningen komplett. Där finns inga genvägar och hipp som happ-lösningar utan allt följer sin möjliga utvecklingsväg.

Det är svårt att se när man själv är mitt uppe i sitt eget vare sig det är känslomässig turbulens, starka idéer eller gamla överlevnadsmönster.Det kan vi nog känna igen lite till mans. Det blir som att gå in i stora dimman med mycket begränsad sikt framåt.

C säger, att det med tanke på den enorma aktivitet  och de olika världarnas utvecklingsnivåer samt kvalitéerna hos de olika  livsprojekten, är  synnerligen utvecklade själar som håller samman det gigantiska projektet man kallar Planen.

"Från ett jordiskt perspektiv har jag nästan svårt att ta till mig det du berättar idag", säger jag.

C avslutar samtalet med att åter säga att Universum är full av liv och aktiviteter. När vi står på Jorden och ser upp mot himlen är det dock vacker, tomt och stilla.
Han påpekar att inget annat består av tomrum, vilket gör att vi rent teoretiskt ialla fall skulle kunna förstå att det är likadant med rymden, men vi kan inte se det med våra fysiska ögon.

Det var dagens övning i att tänja vår bekvämlighetszon.

"Mina 100 samtal med C" - fyrtiosjätte samtalet

De senaste samtalen har C uppehållit sig vid det han kallar släktträd. Konstellationer av individer som följs åt både i den fysiska tillvaron och i den icke fysiska. Man utvecklas tillsammans. Man stödjer och finns där för varandra. Den utveckling och insikt den enskilde uppnår delas sedan till de andra.

Den helg som just passerat, Allhelgonahelgen, när vi under flera dagar tänder ljus och tänker på alla dem som vi håller av som inte finns med oss längre i det fysiska livet. Vi saknar  dem i våra liv och vill gärna tro och hoppas att vi ska träffas igen. Här  skulle jag vilja anknyta till berättelsen om släktträd igen.
De vi håller kära och de som ingår i det vi ha närmast oss själva, familj, släkt, goda vänner och de som vi känner en alldeles särskild samhörighet med är enligt C  troligen någon av dem som finns i vårt släktträd.
Vi lämnar den fysiska tillvaron vid olika tidpunkter och måste lära oss stå ut med saknaden och sorgen.Det är en del av de villkor som finns i det fysiska livets ändlighet.
C vill förmedla hopp om att vi alla finns  kvar,  om än inte i fysisk form. Ingen av den kärlek som finns mellan  människor tappas bort eller försvinner.  Alla dem som ingår i våra släktträd finns där fortfarande varesig man är på den ena eller den andra sidan, säger C

I det fyrtiosjätte samtalet återkommer C  till sitt kluster, som han ingår i. Somliga har alltså släktträd medan andra kan ha kluster. Kanske finns det även andra konstellationer men det vet jag inget om ännu.
I det kluster C ingår är de sju individer, varav två är gruppens ledare. De utvecklas och arbetar i sin speciella uppgift tillsammans. Tidigare ha C berättat något om Zaya, den kvinnliga ledaren. Teo, som kommer från en annan utvecklingslinje med högre medvetenhet och  som bidrar med speciella kvalitéer till gruppen.Teo har alltså inga inkarnationer på jorden utan hör till en annan del av universum. Vi har också hört något om Zeb i tidigare samtal.

Idag nämner C Sims, som är den andre ledaren av klustret. C berättar om Sims som har en ansenlig andlig utveckling samtidigt som han  har stor förmåga och kompetens även på andra plan.
C berättar att  inom det speciella arbetsområde klustret utför sina uppgifter kan mycket oväntat inträffa som kväver extra klarsyn  och kompetens för att man snabbt ska hitta bästa lösningarna.

"Vi i vår grupp får vara särskilt noga med att inte tillfoga någon individ  någon form av fördröjning  eller konsekvenser som medför någon ytterligare grad av lidande för individen., "säger C.

Sims har alltså alla kvalifikationer som krävs och leder klustrets arbete med kraft och skicklighet.
Han har haft tidigare inkarnationer på jorden, berättar C, där de flesta var i Japan. Han har i många fysiska liv tränat disciplin och fokus.
"När man träffar honom vet man att han är en mästare,"säger C.
Genom sin starka utstrålning och upphöjdhet ger hans närvaro en förhöjning till hela gruppen.

Det glädjande och hoppfulla är,enl C, att det finns många utvecklade själar och begåvade individer som arbetar med den utveckling som är planerad. Det finns många som går före och leder andra vidare med sig framåt.

C avslutar detta samtalet med ord av hopp till oss alla:

"Oavsett hur mörkt det kan verka från ett jordiskt perspektiv, får man komma ihåg att himlen är full av villiga själar, som låter sin kärlek föra utvecklingen framåt.
Vi är alla med på den resan, varesig vi är medvetna om det eller inte.
Vi är alla med."

"Mina 100 samtal med C" - fyrtiofemte samtalet

Idag vill C fortsätta tala om de släktträd han talade om i förra samtalet." Släktträd ", som C kallar den grupp av individer som utvecklas och stödjer varandra. Vad jag förstår finns  liknande insikter och utvecklingsvägar  för de individer som ingår i samma släktträd.
C själv ingår i något han kallar kluster och är endast sju individer i en arbets- och utvecklingsgemenskap.Det är något annat och skiljer sig från släktträdet.

Idag  är vi alltså fortfarande  i begreppet "släktträd".  När man passerat de nedersta nivåerna i sin utveckling kommer man att höra till en grupp med liknande förhållanden.
C säger :
"Förutsättningen är en utveckling genom insikt och förståelse för att man som icke fysisk individ finns kvar i ett sammanhang. Detta sammanhang har en ordning och ett högre syfte".

C berättar vidare, att det råder en stor lagbundenhet genom de olika frekvenserna och energikoderna.Var och en kommer till den grupp som överensstämmer med de egna insikterna och den egna utvecklingen.  På grund av de inlagrade energikoderna hos var och en, finns inga oklarheter eller gråzoner vad beträffar var och ens tillhörighet och var man som individ hör hemma.
Det som kan vara en svårighet är att bestämma beräknad utveckling och utvecklingstakt så att det gynnar gruppen som helhet.

Vi har ju hört C tidigare tala om den fria viljan som hör till var och en. Den har viss betydelse i den egna utvecklingen. Det som också har betydelse är hur begränsad man är som individ och att den fria viljan hör ihop med den egna utvecklingsnivån.

C har tydligt klargjort att den fria viljan är kopplad till graden av medvetenhet och insikt. Ju mer vi förstår  desto mer fri vilja kan vi använda oss av. Det innebär alltså att ju mer okunnig och omedveten man är, desto mindre går det att bruka den fria viljan.
Oftast är det flera ur samma grupp som inkarnerar till ett fysiskt liv tillsammans eller nära i tid. Man stödjer varandra beroende på vilken personlig uppgift var och en har . Resultatet har sedan effekt för både gruppen och den enskilda individen. Det man lyckas tillägna sig av erfarenheter och insikter kommer alla till del.
Det här är ett återkommande tema. Det var och en tillägnar sig av erfarenheter och insikter kommer alla till del.
Jag tycker det värmer hjärtat att tänka på gemenskap och delaktighet som de väsentliga delarna i vars och ens utveckling. Speciellt när man dagligen kommer i kontakt med det som styrs i en motsatt riktning av politiska och ekonomiska utgångspunkter.
Kärnan i livet är då att vare sig vi vill eller inte förs vi ändå fram mot en större medvetenhet och en större insikt. Den kan vara förvärvad genom egen upplevelse eller den kan komma genom att någon annan får en ökad medvetenhet.

C fortsätter i det här samtalet att tala om hur längtan lagras in i individen under inkarnationen. Denna längtan kan ta god tid på sig men för individen mot  sina personliga mål. Det kan alltså ta flera inkarnationer i fysiska liv innan denna längtan blir synlig och kan manifesteras genom vilja och handling.
Längtan kan också hållas tillbaka av rädsla och otrygghet på olika sätt. Det finns dock stöd från dem som omger oss. Stöd från alla dem som finns i vårt släktträd, i det fysiska och i det icke fysiska.

 "Ingen är ensam och det finns alltid en framkomlig väg," säger C

" I det fysiska är det svårt att få grepp om vad som pågår.  I drömmar kan man komma att "uppdatera" sitt syfte och sitt gemensamma arbete. Under det man sover sker en hel del av de anknytningar mellan individer som är nödvändigt för att man ska hålla sin uppgift aktuell" avslutar C det fyrtiofemte samtalet.

"Mina 100 samtal med C" - fyrtiofjärde samtalet

I förra samtalet talade C om de grupper individer, som tillsammans utvecklas och stödjer varandra. Han kallar dessa grupper för släktträd och de kan ha ett varierande antal individer. Dessa stödjer varandra både i det fysiska och det icke fysiska livet. Man hjälper varandra att nå sina mål och finns där som stöd och hjälp. Det är både synliga och osynliga medvandrare på livets väg
.
Under kanaliseringen tar jag i det här samtalet upp frågan om individer jag sett, som hade ett helt annorlunda utseende och kom från en annan utvecklingslinje än vad vi gör som är inkarnerade på jorden.
"S.k. utomjordingar eller vad man ska säga, "säger jag
" Individer från en annan del av Galaxen, låter också bra", säger C.
"Det låter ju bättre, men jag måste vänja mig vid tanken på hur det Universum ser ut, som du beskriver", säger jag.

Här  berättar C igen om det kluster han tillhör. Andra tillhör andra typer av konstellationer till exempel släktträd. Var och en som ingår i den utvecklings- och arbetsgemenskap där C befinner sig bidrar med vissa specifika kvalitéer som är önskvärda just där. Han berättar att det var omöjligt att tillföra vissa kvalitéer från någon med en jordisk inkarnation, varför man istället fått tillföra resurser från individer i ett mer utvecklat system och från en annan s.k. utvecklingslinje.
Det finns alltså, säger C, individer som frivilligt gör ett slags hjälp- och stödarbete som kommer alla till del som har en inkarnation på jorden.

"Tillhörigheten till ett släktträd kommer när man utvecklats några nivåer", förklarar C. "Det är ingen idé att tillföra den här typen av erfarenheter, när det finns för stor brist på medvetenhet eller insikt, eftersom man då ännu inte kan tillgodogöra sig de möjligheter som bjuds."

Jag försöker hålla det egna sinnet öppet för det C talar om . Det är lätt att avfärda det man inte känner till eller vet något om och utgå från den egna kunskapen som referens för vad som finns och hur långt man kan sträcka sig. Detta har jag berört i tidigare samtal. Det kräver något av mig som åhörare och av dig som läsare att hålla dörrarna öppna för möjligheten. För möjligheten att vi inte vet allt och sett allt även om det känns så. Bekvämlighetszoner är tänjbara. Värderingar och avfärdanden byggda på okunskap är lättast att ta till.

I det här samtalet vill C förmedla att det finns individer i Universum, som har en annan utvecklingslinje och även de som har en högre medvetenhet än den vi har som inkarneras på jorden. Det finns individer som frivilligt engagerar sig och hjälper oss på olika sätt  i  detta Universella hjälp- och stödarbete, som man kan kalla det.
Var det någon som trodde att vi svävade på vår vackra planet alldeles för oss själva i detta gigantiska himmelshav? utan början och utan slut ?