lördag 29 juni 2013

"Mina 100 samtal med C" - nittiofemte samtalet

Ett kärt återseende när vi i dagens samtal åter är i den stora parken, där vi så många gånger haft utgångspunkten för mina och C:s samtal. Idag vill C att vi återkommer till det stora arkivet, som var den första platsen vi besökte tillsammans.
Vi går upp genom den stora entrén och C inleder med att tala om den energikodade information, som finns lagrad för varje själ. Som C tidigare har förklarat vid några tillfällen finns en stark kollektiv uppfattning om att denna information finns lagrad som en bok dvs Livets bok.
Många medier  använder den här föreställningen som verktyg i sitt arbete för att utläsa information om en individ, både det man kallar tidigare liv och framtida förutsägelser. Det är alltså en stor mängd kollektiva idéer  bundna till denna form och som på grund av det också kan ses som formen av information i Livets bok.
Mycket av det man har föreställningar om ser inte alls ut på det viset, utan har med tolkningar att göra. I det här samtalet handlar det egentligen inte om att förändra uppfattningen om hur informationen lagras utan mer tala om hur det ser ut för varje individ och för den konstellation man ingår i.

C förklarar igen att den egentliga formen för den energikodade informationen ligger som energiavtryck och kan mer liknas vid en upplagring i en minnesenhet och finns hos individen själv i dess egna vibrationer och frekvenser.Så finns allt som hör till den enskilde i vars och ens energiminne.

Vid tidigare samtal har C vid flera tillfällen berättat om att man ingår i familjekonstellationer eller kluster som stöd för den egna utvecklingen. Det är när man börjat ställa sig själv frågor, som har med livet att göra och  som i sin tur väcker längtan efter att bli medveten, som man kommer till den punkt där man ska utvecklas tillsammans med andra. Indelningen i de olika konstellationerna är beroende av vars och ens frekvenser och inlagrade erfarenheter och förhållningssätt.
Allt vägs samman och man går in i kommande utveckling tillsammans med andra på samma vibrationsnivå som man själv.
Från början är man tjugo, tjugofem ja även större grupper som bildar en familj i utveckling. C säger också att det finns undantag, men kommenterar inte det i det här samtalet.Varje individ görs medveten om i vilket sammanhang man ingår.Det underlättas av att man utgår från samma energinivå.Man har gemensam erfarenhetsgrund och medvetenhet som gör att man kan förstå andra i "sin familj".Den samhörighet som bildas i gruppen är en förutsättning för utvecklingen tillsammans.
När individer sedan inkarneras och gör sina fysiska erfarenheter finns andra ur samma grupp som har sina inkarnationer i samma livsflöde. Andra åter icke inkarnerade i gruppen fungerar även de som stöd fast ur ett icke fysiskt perspektiv.

Många gånger har C berättat om att den erfarenhet och insikt den enskilde gör  kommer alla de andra i gruppen till del och läggs både till den individuella utvecklingen och till gruppens medvetandehöjande frekvenser.

Trösterikt att höra är också att ingen går ensam i sitt fysiska liv.

Hur än det fysiska livet tar sig ut och hur det än verkar  har alla stöd som ständigt finns närvarande. Om man inte förstår och ser det på en fysisk nivå så finns det alltid där på ett icke fysiskt plan likaväl som ett fysiskt.Det är alltid andra ur ens egen grupp som finns och gör en fysiskt erfarenhet samtidigt som man själv även om fysiska liv överlappar varandra.

Alla vill oss väl och stödjer våra erfarenheter.

Aldrig är vi lämnade till oss själva eller utan stöd även om vi känner oss ensamma och utsatta.

C avslutar det nittiofemte samtalet:
"När vi lär oss att lyssna inåt och bortom  det fysiska livets begränsningar kan vi känna att det är så".

måndag 24 juni 2013

"Mina 100 samtal med C" - nittiofjärde samtalet

"Vi fortsätter våra samtal utifrån det vi talat om de senaste gångerna", inleder C dagens samtal.

I förra samtalet handlade det om de ständiga reaktioner och aktiviteter som sätts igång av det mentala bruset. C menar att de flesta har detta brus som ett non stop program i sin mentala sfär och det spelar på alla dygnet vakna timmar. Han menar också att det är en mental miljöförstörare som ger upphov till stress och som i sin tur står bakom mycket av den ohälsa som finns i en persons liv både fysiskt och psykiskt. När bruset pågår och stressen stiger triggar detta reaktioner som gör att man hoppar och far utan att kunna ta kontrollen över sitt eget liv och sitt agerande.

Det här är absolut det första man behöver komma till rätta med  om man vill nå sig själv på djupet och få den andliga kontakt som ger individen näring.

Många gånger ser man effekterna av denna inre stress genom att man har svårigheter att göra val. Det kan vara stora som små. Förgäves söker man kanske i sitt inre utan att hitta det som visar vägen till vad man egentligen vill. Många gånger kan man tro att valet inte spelar någon roll, eftersom man inte får tag på det som särskiljer det ena från det andra. Oftast är det istället så att det finns en preferens hos en själv, men man har ännu inte kommit till den punkt i det inre där denna är möjligt att urskilja.

När man inte kan välja och inte känner av det som är ens inre val, så blir följden att man följer andras val eller utgår från det andra tycker är bra eller vad man kan tänka fram. Lite av en plus och minus-lista för att se vilken sida som överväger.Ofta tror man alltså inte att man har någon särskild önskan därför att man inte når in till sig själv och för att när man ska välja inte känner något. Det är bara tomt.
När detta ständigt upprepar sig och man möter den inre tomheten och obeslutsamheten, oförmågan att kunna välja till och med det enkla lilla, börjar misstanken gro att man inte är någon. Helt enkelt att det inre finns så mycket i det egna inre som kan ge sig till känna. Man är ingen. Känslan av att inte vara på riktigt eller bluffa kan då växa sig stark.

"Allt detta är förstås missförstånd", säger C

Så det betyder att alla är någon. Alla har ett inre , vilket låter självklart, säger jag

Till den med svag självkänsla kan det inte upprepas nog många gånger, säger C.

Mycket fokus sätts idag på det som är utsidan. Hur andra uppfattar oss. Det putsas och fejas. Man opererar och lyfter, justerar och mejslar fram det man tror sig vara mest nöjd med och som man vill visa sig som i världen.

För att få kontakt med insidan krävs andra verktyg.

Då behöver man träna sig i att lyssna inåt. Man måste hitta vägar att gå bakom och bortom det mentala bruset. Man måste kunna vara i sin inre stillhet för att kunna uppfatta de mer subtila signaler som kommer från en annan riktning och som inte uppfattas av ett stressat sinne.

"Här behöver man träna sina andliga och inre muskler precis som på vilket träningspass som helst", förtydligar C.
Andligt friskis och svettis helt enkelt, säger jag.
"Precis", säger C.

När man börjar träna fysiskt får man inte resultat direkt och man orkar inte heller så mycket i början. Precis som vid all annan träning krävs en viss uthållighet när det inre skall tränas. Det är alltså likadant för inåtlyssnandet. Allt eftersom träningen fortskrider så kommer man till en punkt där kontakten och stillheten i det inre kan ligga som en utgångspunkt för aktiviteten i det som är utåtriktat och fysiskt.

"Grundförståelsen kommer av upplevelsen att inte definiera den man är med bra det yttre, vad man gör", säger C.

" Det är en del av den upplevelsen själen har av att vara inkarnerad i det fysiska men det är inte vad själen är. Den har en kroppslig och fysisk upplevelse men är något annat", avslutar C dagens samtal.

lördag 15 juni 2013

"Mina 100 samtal med C" - nittiotredje samtalet

I dagens samtal fortsätter vi att tala om livet efter döden och det C vill visa på angående fokus och förhållningssätt för den enskilda människan.

"Jag har talat om nödvändigheten av att få kontakt med den del av sig själv som inte är den yttre fysiska människan", inleder C
Han talar om hur viktigt det är att man får en upplevelse av att man är mer än bara sin kropp.

Många gånger finns ett tankebrus och odefinierade känslor, upplevelser och idéer samt reaktioner på omgivningen som sammantaget i stort sett blir hela det upplevda livet. När upplevelsen blir att det som händer runt omkring styr oss och vi inte längre känner att det egna livet handlar om vad man själv vill, utan man dras in i det ena efter det andra, sitter fast i det man tycker är omgivningens agerande, så  byggs mycket stress och maktlöshet upp.
Man kan känna det som om man inte har något val eller några andra möjligheter.

Man närmar sig nu en möjlighet till större insikt och till förmågan att återta makten över sitt liv.

C visar på att man behöver komma till en punkt, där man ställer sig någon form av fråga rörande det egna livet. Man kommer till en punkt som inte kan överskridas.Till vägs ände.

När detta inträffar  blir det en vändpunkt för individen och den kan se olika ut för olika människor.
Många känner igen det i form av att man har en överbelastning, utbrändhet, fysiska besvär och sjukdom eller i bästa fall en klar insikt om att livet är något annat.

En plötslig insikt kan komma som en blixt från en klar himmel i en krissituation, som ofta för med sig den här typen av utökat medvetande och klarseende,där det fysiska livets slöja för ett ögonblick lyfts upp och den sanna bilden av livet visar sig. En sådan upplevelse ger möjlighet för individen att skifta fokus och söka andra uttryck.
I andra fall där frågan hos personen sätter igång processen med en reflektionen om det egna livet, kan man skaffa sig kontroll  över det mentala bruset och de känslomässiga reaktionerna. Att inte fara som ett rö för vinden i alla känslomässiga reaktioner man kan ha på det som händer.
Det finns hjälpmedel och  man kan börja med meditation, yoga eller annan träning som är till för att öppna vägen inåt en själv.När man lyckas få tyst på tjattret i huvudet och de känslomässiga upp och nergångar får man kontakt med den verkliga värld som hela tiden legat i bakgrunden medan bruset har fått all uppmärksamhet.
När kontakten med den inre verkligheten etableras  märks det tydligt på den vitalisering man upplever. Det blir en påfyllnad av energi och ett liv av liv.

I dagens samtal vill C visa hur viktigt det är för varje människa att ta kontroll över  det som ständigt aktiverar och skär av möjligheten till den större upplevelsen av och kontakten med den man egentligen är. C uppmanar oss att hitta vägar att komma bortom det eviga bruset som hör till den fysiska världen och allt som ingår i det man kallar förgängligt.

Det här är en beskrivning av den nutida människans dilemma, säger jag. den främsta och vanligaste frågan jag möter är hur man ska få kontakt med sitt inre bakom bruset. Hur gör man?

Vi ska tala med om det, säger C och avslutar dagens samtal:

"Livet har i sig en annan kvalitet, men man måste själv vilja gå den väg, som gör det möjligt för det större att framträda".

lördag 8 juni 2013

"Mina 100 samtal med C"- nittioandra samtalet

Utifrån det förra samtalet tänker jag på att man inte kan skada någon annan genom att vara den man är, säger jag till C
Visst, säger C, man borde istället ge varandra stöd  till större frimodighet.

Idag har vi helt andra saker att tala om ,fortsätter C, och vill föra samtalet vidare i de många tankar och funderingar man har kring livet efter döden.

C inleder med att kommentera de tankar man har som mest är till för att skapa kontroll och begriplighet i livet. Mycket är också svårt att förstå utifrån ett s k jordiskt perspektiv. Det är vad C inledde med från början när han skulle berätta om livet efter döden och om vad han var inbegripen i.
 "Jag kan bara försöka berätta en liten, liten del", sa han då och det kanske vi får komma ihåg.

Livet i sig är så mycket större och pågår i sådan omfattning att jag inte tror att det är möjligt att greppa. Ialla fall inte som fysiska varelser i ett tidsrumsperspektiv.Det är kanske inte heller nödvändigt att förstå mer än det vi kommer i kontakt med och som väcker våra frågor och vår vilja att utforska mer. På så sätt ta det steg för steg och låta insikten och förståelsen växa i var och en av oss.

I dagens samtal kommenterar C olika religioner och hur de i sin tur ger en möjlighet för individen att söka sig bortom det fysiska livets påtagligheter och få en glimt av det gudomliga.För individen att få kontakt med de inre vägar som leder till gudsupplevelsen. Svårigheten är för individen att direkt förstå hur man ska gå till väga.
De olika religionerna har utvecklat metoder att nå bortom det fysiska till det transcendenta och det finns olika  möjligheter. Det kan vara t.ex meditation, yoga, bön men också mer extrema aktiviteter eller tillvägagångssätt som tänjer de fysiska gränserna ibland till bristgningsgränsen. Inom olika kulturer finns olika sätt att nå bortom begränsningen av det fysiska.
C uttrycker sig så här:
"Många fysiska aktiviteter i det fysiska har att göra med människans längtan efter att vara den man egentligen är.
Det vill säga :
mer än sin fysiska kropp,
större än och bortom sina tankar och känslor med avsevärt  mer gränslösa möjligheter än vad det fysiska livet som grundform verkar erbjuda".

I slutet av samtalet tar C upp det vi ofta kommenterar som dödslängtan och som han menar är längtan efter att vara det man i grunden är och en del av det gudomliga, del av all skaparkraft, besjälad och levande.
Gränser tänjs fysiskt men också intellektuellt, mentalt och känslomässigt till maximal expansion som i en del fall även sätter det fysiska livet på spel och bokstavligen äventyrar det fysiska livet och en människas överlevnad.
Behovet av att växa och tänja gränser, som ibland ses som om ingenting är heligt, men som drivkraft har längtan efter det som är större att göra. Behovet att expandera drivs ibland till sin yttersta gräns.
Allt levande vare sig det är fysisk eller icke fysiskt manifesterat går hela tiden tillsammans i en utveckling mot ett uppgående i det gudomliga.

Eftersom varje individ gör sin egen livsresa och sin egen erfarenhet är det svårt att helt kunna känna igen sig i någon annan. All jämförelse skapar en större förvirring. Ingen annan individ kan bedöma alla aspekter av någon annans utveckling. När vi ser någon annans livsväg kanske vi inte förstår och då behöver vi också avhålla oss från bedömning och värdering av den andres val och liv.
Vi gör alla olika val och har olika utgångspunkter.Somliga är intresserade av det som är rätt och fel medan andra har mer fokus på det kollektiva gemensamma och andra åter mer det som är privat och personligt.

C avslutar samtalet:
"Kärleken till andra dras och slits mellan kärleken till det egna likaväl som allt som binder som man ger andra namn, som i grunden handlar om begär och kontroll.
Fältet av möjligheter är oändligt. Mäjligheterna till erfarenheter likaså. Alla prövar sig fram på olika sätt.
Slutmålet har vi gemensamt".