tisdag 30 april 2013

"Mina 100 samtal med C" -åttioåttonde samtalet

Än en gång är vi  i en mindre farkost. Den far med hög hastighet i relation till punkten  på Jorden. C tar mig med för att visa på ett annat centrum och vi lämnar perspektivet utifrån det vi startar med som referenspunkt.
Det är alltså ett frekvensskifte som C tidigare har visat på från olika håll.
Nu kommer ett byte av frekvens och ögonblickligen infinner sig en total närvaro.
Total närvaro har vi någon gång då och då i våra liv. Ibland tränar vi genom att meditera, utföra yoga eller något annat som kräver total uppmärksamhet till exempel i ett kreativt utförande, där vi kommer i ett tillstånd av total närvaro. Så snart vi blir medvetna om det så brukar vi också avlägsna oss från det. Det är ett tidlöst närvarande tillstånd som man kan längta efter.

Det är alltså det vi nu befinner oss i C och jag i dagens samtal. En upplevelse av att förflytta sig i tanken  från en närvaro till en annan. Det finns alls ingen upplevelse av tid i detta utan går direkt från ett tillstånd till ett annat.
Jag frågade C en gång i början av våra samtal när vi gick i den stora parken om man inte kunde förflytta sig med tanken istället för att gå omkring som vi då gjorde. Hans svar då var att naturligtvis gick det att snabbt förflytta sig direkt dit vi skulle  men fortsatte C så finns det en kvalitet i själva upplevelsen av den fysiska förflyttningen. Ungefär som man säger att det är vägen som är målet. Lite är det kanske en yttring av den tid vi lever i nu att avstånd skall vara korta, inget skall ta någon tid.

Det kanske är den kunskap vi alla bär inom oss att tiden endast ligger i det fysiska som en del av illusionen och att allt kan och sker direkt och på en gång. Ett sätt att komma tillbaka till det vi vet och bortom tiden.

Det vi kan unna oss är emellertid upplevelsen av det som får ta tid dvs resan, vandringen och delaktigheten av natur och annat liv.
C säger " Det finns igen motsättning i att ge sig den vackra upplevelsen på promenad i parken och  den möjlighet man har  att förflytta sig i tanken eller som jag hellre vill kalla det förflytta sig genom närvaro".

Förflytta sig genom närvaro.

Samtalet fortsätter med  det som ofta kommer fram i form av frågor från den som finns kvar i det fysiska  och som handlar om hur den som lämnat det fysiska livet har det. Det kan vara svårt att föreställa sig en fortsättning när inte den fysiska kroppen finns med.

C talar om den ljuskropp man har sedan man lämnat den fysiska kroppen som i jämförelse inte alls är lika tät och framför allt inte lika synlig i det fysiska förstås, även om man vid vissa tillfällen har lättare att uppfatta de högre frekvenser som det handlar om. Vi vet ju också att vissa personer har en större känslighet för dessa frekvenser och kan uppfatta dem.
Den fysiska kroppens täthet hör till det fysiska livet och även vissa fysiska funktioner hör hit. Allt detta ligger i den utvecklingsplan som ligger på och i det jordiska livet.
Ljuskroppen, den egna energikroppen, verkar väldigt tunn och genomskinlig i relation till det fysiska men när man lämnat de fysiska energifälten  upplever man inte sin energikropp lika diffus och  vag längre eftersom man då har andra referensramar. Här blir man sitt ursprung med allt som ingår som vida sträcker sig utanför vad man upplever av sitt fysiska liv.

Avslutningsvis återkommer C till det han sagt många gånger förr. Han talar om den allomfattande kärlekens frekvenser som ligger lagrad i varje individs djupa minne och kan jämföras med den starka längtan efter  att komma "hem" som varje individ bär inom sig.
Att komma hem och bli det man vet man är utan begränsningar.
I och utanför inkarnationen finns kärlek som binder ihop individer på alla plan. Även i det fysiska är det sökande efter kärlek där kärlek får utmynna från individen till omgivningen och kan liksom skatten i det inre bara hittas i det egna för att ges ut i världen.
Kärlek måste först aktiveras i våra egna hjärtan för att den ska bli en bestående del av våra liv.

"Vi har talat om nödvändigheten av att  förskjuta perspektivet genom att ändra fokus för att få en förståelse för livet som helhet. Med andra ord: den fysiska inkarnationen i Jordens utvecklingsplan  är inget centrum i Universum utan en del av livet i sig. Den förståelsen måste börja här. Idag har vi börjat tala om kärlekens frekvens som genomsyrar och binder individer samman i ett högre syfte".

fredag 26 april 2013

"Mina 100 samtal med C" - åttiosjunde samtalet

C visar en bild.
Jag ser snäckformationer. Nebulosor i rymden, säger jag.
C inleder med att säga att spiralformationen är en fulländad form och med det som inledning  tala om energiformer som informationsbärare.

Själv ser jag hur medvetenhet och beteenden följer  spiralformen när individen utvecklas och att inlärning följer ett speciellt mönster. Det ser ut som en spiralformation som ett hologram, säger jag.

C fortsätter med att  tala om att de tankeformer man bär som individ i sin personlighet, bearbetas i spiralformens grunduttryck, för att sedan utvecklas allt eftersom medvetenheten utvecklas. Han säger också att hela den känslomässiga och mentala energikroppens idéform kan sägas innehålla den här typen av spiralformationer.Formen manifesteras alltså bit för bit allt eftersom medvetenheten höjs tills formen är komplett. Alla möjligheter ligger lagrade i basen av formationen som inte utvecklas förrän individen själv sätter igång processen, fortsätter C.

För att förtydliga vad samtalet handlar om säger jag:
Vi har alltså alla möjlighet till insikt och medvetandehöjning  inlagt i oss men det är inte säkert att vi kommer att aktivera mer än en liten del.
Jag tänker på hur det är med språket och ett litet barn. Där finns en möjlighet hos barnet att tala alla språk, men beroende på vilken kultur och miljö man finns i så aktiveras det språkuttryck som barnet har behov av och kommer i kontakt med. Möjligheten till alla språk finns dock inlagt från början. Det är en otrolig tanke att ta till sig.

C fortsätter med att påtala att i de fall man inte aktiverar någon medvetandehöjning eller insikt så ligger möjligheten kvar inom individen. Det finns också ett längtans frö inom var och en som så sakteliga utvecklas i riktning mot medvetandehöjning och utveckling  och förr eller senare kommer att medverka till att individen aktiverar sin utveckling. Det kan ta flera inkarnationer i det fysiska livet för att komma till den punkt där en snabb medvetandehöjning och utveckling sker. Individen bär  allt detta med sig i sin energikropp från liv till liv.

På detta sätt går man från medvetenhet  till medvetenhet och insikt i del för del i det som rör de frågor individen bär inom sig. När en insikt tillägnats på ett djupare plan, är man redo att gå vidare och ta nästa del av det förhöjda medvetandet till sig. Nu sker ökad förståelse och förhöjning av individens frekvenser.
Man får en större förståelse för vem man är och i vilket sammanhang man befinner sig.

I slutet av samtalet övergår C till att tala om de energifält som hör till hjärtat och dess speciella betydelse.
Man vet att hjärtat är centralpunkten hos varje människa. Man vet också att de elektromagnetiska fält som utgår från hjärtat överstiger hjärnans kapacitet med flera flera tusen.Om man skulle välja endast en utvecklingsväg så bör man satsa på hjärtat.
All insikt, allt inkluderande, all medkänsla och allomfattande kärlek och förmågan att vara bortom fördömande och värderande utgår från hjärtat och läker allt annat.Hjärtats utveckling läker inte bara den egna personen utan även omvärlden. Om man bara väljer att utveckla en del av sig, en sida i sitt liv, så bör det vara hjärtat.

C avslutar dagens samtal:
"Att se utifrån hjärtats energifält ger klarsyn över större områden än något annat och andra känslostrukturer när underordnade detta.
Det främsta område att aktivera är hjärtat och den allomfattande kärleken, som i sig leder inviden förbi många blindskär och onödigt lidande.
Detta är det främsta målet för individens utveckling och kan inte nog framhållas i en värld som mer och mer fastnar i helt andra idéformationer".

fredag 19 april 2013

"Mina 100 samtal med C" - åttiosjätte samtalet

"Jag fick en fråga om andeutdrivning, skulle du kunna säga något om det?frågar jag C.

C inleder då med att säga att vi tidigare i ett annat samtal talat om det man kallar osaliga andar och att det han då kom in lite på samma område.
Med tanke på alla TV-serier och de många funderingarna på dessa frågor så ger C ett förtydligande utifrån sin syn på det hela.

Det rör sig alltså om individer som lämnat det fysiska livet genom dödsfall som ibland kommit oväntat genom olycksfall men inte alltid utan det kan också vara dem som varit i slutet av sina liv.. Det man kan säga är att det finns ett stort känslomässigt kaos eller mycket starka känslor och idéer som håller fast individen i det fysiska. Det kan också vara personer som haft svårt att orientera sig på grund av missbruk  och på så sätt har en förvirrad bild och framför allt inte varit beredd på upplevelsen efter döden.Det är några utgångspunkter och anledningar till varför man befinner sig i ett utrymme som ligger nära det fysiska.

Dessa individer finns alltså kvar i det man skulle kunna se som en parallell värld helt nära det fysiska rummet. De vill bli sedda och vill ge uttryck för vilka de är och framför allt sina starka känslor. Många gånger har de själva inte uppfattat att de lämnat det fysiska och sin fysiska kropp  utan gör allt för att påkalla uppmärksamhet. De blir ofta frustrerade över att ingen tar notis om dem. De uppehåller sig ofta på platser de känner till och kan vara bostäder, arbetsplatser eller andra ställen de har bindning till.

Vissa personer mer än andra, som fortfarande lever sina jordiska liv, har en större förmåga att ta in  och känna av dessa osaliga andar. Båda känner nu av varandra  och den som är avliden och vill ha bekräftelse får nu genom den fysiska känsliga personen nu mer energi till sig och också mer uppmärksamhet  för att kunna uttrycka mer av sina känslor och det den uppfattar som sin personlighet.

Från personen i det fysiska ges nu kraft till den osaliga anden, som blir sedd och räknad med  vilket gynnar dennes idéer, frustrationer och andra starka känslor.
I många fall stegras upplevelsen och blir alltmer intensiv för den fysiska personen och denne kan också uppleva att det blir mer och mer obehagligt.

Här kommer man ofta in i TV-programmet, där man via ett duktigt medium försöker identifiera den avlidne och förmå denne att inse att den inte längre har sitt fysiska liv. I de flesta fall klarar man också av att visa den avlidne mot en annan frekvens. De flesta medier har möjlighet att göra en energihöjning och kan ledsaga den avlidne mot andra nivåer. De visar ofta på någon form av ljus dit denne kan gå. Det kan vara Kristus-energi, Ängla-energi eller något annat högfrekvent ljus som kan hjälpa  den avlidne vidare.

C säger också att man avser andra typer av företeelser när man talar om andeutdrivning. Det kan vara i de fall  där man menar att en fysisk person tas över av en icke fysisk individ. Ofta asvses då någon med ont syfte. Här talar C om en förvirrad känslomässig  idévärld hos individen i det fysiska och det kan också röra sig om vissa sjukdomstillstånd hos denne, där det är svårt att hålla  fast vid sin personlighet. I en del fall har inte heller personligheten kunnat utvecklas  och då kan  det som liknar ett övertag visa sig.

När det gäller transmedier som ställer sin kropp till förfogande för en icke fysisk individ så sker detta i full överenskommelse dessa emellan och handlar alls inte om det övertag eller besatthet som nämndes innan.

Det finns alltså ingen vinst  för någon att bjuda in dessa bindningar av osaliga andar till sig som en slag kuriosa och extra krydda i tillvaron. De som fastnat i sina frekvensfickor kan hjälpas och komma vidare genom en klok och god insats, avslutar C samtalet.

torsdag 18 april 2013

"Mina 100 samtal med C" - åttiofemte samtalet

I dagens samtal inleder jag med en fråga:
 Hur viktigt  och svårt det är för den som lämnat det fysiska livet att kontakta dem man lämnat?

Det kan väl alla känna igen sig i som haft nära och kära som av olika anledningar lämnat det fysiska livet på jorden och den krets av nära och kära man då haft. Funderingar kring om man kan höra av sig och vill man höra av sig? Undran över vad som händer?

C börjar med att säga, att han har berört denna fråga i tidigare samtal men tar gärna upp det igen eftersom det alltid är saker som kan sägas annorlunda och tydligare.

Han inleder med att tala om inkarnationen som en upplevelsefylld resa, där det ingår många olika erfarenheter. Många individer binds samman och det finns starka känslor av olika slag som ger upphov till bindningar mellan människor. Dessa bindningar bearbetas i olika inkarnationsperioder och i olika konstellationer mellan människor. Man kan ingå i olika roller med samma personer men kan också ha många individer i sina olika liv.
Det är alltså en brokig karta av relationer, handlingar, känslor över olika tidsperioder.

C säger att man naturligtvis har starka band och relationer i  sitt senaste fysiska liv, starka känslor och band till familj, vänner och alla dem som står en nära..Det finns en vilja att lindra smärtan hos dem som finns kvar i det fysiska livet. Ibland kan man få kontakt med varandra genom drömmar eller genom andra speciella överenskommelser man haft med varandra.

Den som lämnat det fysiska livet vet att lämnandet ingår och en större vetskap är, att man nu fått visshet om att livet inte är slut utan att livet fortsätter om än i en annan form.

Den första tiden för den som finns kvar är fylld av en förhöjd känslighet. Många vittnar om upplevelser av den avlidne och kontakt med denne. Allt eftersom tiden går blir känsligheten mindre och det kan bli svårare att ha kontakten kvar.

Eftersom de båda sidorna är så skilda åt, där den ene upplever sig avskild och lämnad medan den andre får bekräftelse på att livet fortsätter och att inget egentligen har hänt. Det är endast en tillfällig separation som ingår i livsflödet i sig. Det går inte att finna en väg som fungerar för båda.

I de fall man i det fysiska kommer till insikt om livets fortsättning och det blir en omvälvande och djupare upplevelse, då  kan man så att säga mötas med ett accepterande av det som hänt.

De man älskar och har i sitt hjärta kan aldrig någonsin försvinna. Det fysiska livet bär dock med sig förgängligheten av det fysiska och det man kallar förluster och sorg finns inlagt i livet självt men relationen, vänskapen och kärleken mellan individer kan aldrig försvinna.

Behovet av bekräftelse från den som blir kvar i det fysiska livet efter en förlust  går aldrig att tillgodose av den som lämnat det fysiska livet hur gärna denne skulle vilja lindra smärtan. Däremot kan man inte bli lämnad känslomässigt i den relation som funnits utan den finns alltid kvar i det fysiska livet och i det större livet som följer.

C avslutar samtalet:

"Det fysiska livet bär illusionens slöja där sanningen skall sökas och förstås men inte genom att den egna möjligheten  till insikt tas ifrån någon.
Man löser sina livsgåtor och får när det är klart se facit - då, men inte under tiden man är på resa".

torsdag 11 april 2013

"Mina 100 samtal med C" - åttiofjärde samtalet

C. skickar bild.
Jag ser rymden, stjärnor, planeter i oändliga konstellationer, säger jag.
"Om du tänker att du flyter omkring där, finns varken uppåt eller nedåt, inleder C det åttiofjärde samtalet.
Det är svårt att orientera sig eftersom jag inte har någon riktning eller några punkter att hålla mig till,fortsätter jag.

I förra samtalet  visade C en rymdfarkost i relation till det fysiska rummet med upplevelser av rummet, tiden och hastigheten. När sedan frekvensen ändrades blev också upplevelsen helt annorlunda och alla de vana referenspunkterna försvann.
När man upplever sig sväva fritt i rymden  och upplever de enorma avstånden mellan planeter och himlakroppar känns det obegripligt stort.C visar ett frekvens-skifte och upplevelsen är världar i världar, som uppehåller sig på samma yta men inte i varandra utan har skilda våglängder.

"Genom att byta våglängder och frekvenser  kan det vara möjligt att byta sina upplevelser  av det man kan kalla verkligheten eller "livet i sig", säger C.

Han fortsätter förklara att beroende på vilka vi är och vilken medvetenhetsnivå vi befinner oss på energimässigt så upplever vi världen olika.

"Man hamnar på den frekvens som stämmer överens med en själv och på den nivå där man befinner sig", säger C.

Det är alltså  alla insikter, erfarenheter, förhållningssätt, all medvetenhet och allt som kan läggas till i det som är man själv, som utgör den frekvens man vibrerar på.
Det är lätt att känna när man går från ett sinnestillstånd till ett annat och hur ens frekvenser då förändras. Det kan vara att man låter sig dras med i omgivningens gnäll och klagomål, oro eller irritation för att den egna relativt goda känslan skall försvinna.Det är sådant alla kan känna igen.
Då kan man också förstå att vid ett sådant tillfälle går man från en energifrekvens till en annan. Samma sak gäller förstås åt motsatt håll, där positiva upplevelser, vänligt bemötande  och egna goda tankar får energin att lyfta.
Då blir det också en förändring.

När man förstår att man själv kan ta ansvar för sitt eget sinnestillstånd och hålla så lätta och bra flöden som man för tillfället kan åstadkomma, bidrar man aktivt till att se världen ur ett bättre perspektiv.
Man ser alltid omvärlden genom det energimönster där man själv befinner sig och det går inte att vara någon annanstans än summan av det man själv är.

C fortsätter att tala om hur personligheten ofta binder individen genom tillhörande idévärldar känslomässigt och mentalt, men som lämnas allt eftersom som den egna utvecklingen går mot allt högre medvetenhet. Ju fler insikter desto större befrielse från det virrvarr av känslor och tankar som  håller individen fången. Det som kallas illusioner och avser missuppfattningen om att det fysiska livet är det enda som finns, håller en kvar i det man kallar verkligheten. Det blir då den enda referensram man använder sig av. Längtan efter att känna sig hel kan då leda sökandet utanför en själv med behov att omvärlden ska tillgodose ens behov.Istället går vägen till helhet inåt.

När den egna utvecklingen går framåt avtar också  speglingar och projektioner av det egna beteendet på omvärlden för att helt kunna lämnas när det inre ljuset tar dess plats.

C säger "Livet är sin egen utveckling och manifestation.

I livet ligger inlagrad vägen mot utveckling för alla individer. Vi vandrar alla mot samma mål till ett uppgående i det gudomliga".

måndag 8 april 2013

"Mina 100 samtal med C" - åttiotredje samtalet

Det är nästan som om jag drar ut på blogg-skrivandet nu när vi sakta men säkert närmar oss hundrastrecket som är det antal samtal som finns i det första manuset kanaliserade samtal som heter  "Samtal med Claes" som vi startade för några år sedan.
Nästa del är påbörjad och den kan också vara lite olik de första hundra samtalen beroende på att vi provar att ta med en fråga eller kategorier av frågor som man kan undra över när man är i det fysiska livet. Jag hoppas att C och jag skall hitta en form för de samtalen där han kan ge sin syn på frågan och som så många gånger tidigare visa på ett annat sätt att se.Han brukar utmana genom att visa på hur man skiftar sitt fokus och också vidgar sin bekvämlighetszon.  Det är, som C tidigare påpekat ,lätt att fastna i sin invanda syn på det fysiska livet och det man utifrån det fysiska kallar "andra sidan", vilket med C:s ordbruk kallas "livet i sig "eller "det större livet".

Du som läser bloggen kanske har egna funderingar och undringar. Skriv gärna en rad på fb eller e-mail biseger@hotmail.com så kanske din fråga kan komma andra till del. Naturligtvis skriver jag inte ut frågeställarens namn. Värt ett försök.

Dagens samtal inleds med att C tar mig med i en farkost.Han har tidigare visat på farkoster av olika storlekar och pratat lite om dem.Nu är vi där igen.
Vi börjar strax ovanför marken och är någonstans på Jorden.Det går riktigt fort. Kollisioner är inte någon fara beroende på att det går att göra ett frekvensskifte direkt, lugnar C mig.

När frekvensskiftet görs går vi genast in i en helt annan verklighet.

Samtalet beskriver skillnaderna mellan de olika tillstånden. Dels när vi far i den tätare fysiska frekvensen och därefter när omställningen sker till det vi normalt kallar icke fysisk.
Den största skillnaden är upplevelsen av rummet, hastigheten och tiden. I det fysiska är det i högsta grad en upplevelse av just detta: hur man snabbt åker fram och tar sig fram.

När det blivit ett frekvensskifte är det mer en kunskap om förflyttning men tillståndet i upplevelsen är mer av ett meditativt slag.Det är alltså mer en vetskap om att man förflyttar sig än en fysisk upplevelse av själva förflyttningen.

C visar på olika slag av förflyttning där de olika frekvensskiftena har med intention och uppdrag för farkosten att göra.
I vissa fall där farkoster har ett uppdrag som hör till Jordens och den fysiska människans utvecklingsplan kan nedsänkningsprocessen av skeppen bli synliga också för det fysiska ögat beroende på de frekvenser man använder. Det finns ju ett antal berättelser om personer som sett rymdfarkoster som plötsligt visat sig men lika hastigt varit ur synfältet igen. Allt beroende på farkostens vibrationshastighet.

C nämner igen i det här samtalet om de tillfällen när ett arrangemang involverar många människor för en gemensam insats och som har till uppgift att finna  gemensamma lösningar i situationen som kommer många till del.
Man kan kalla det för en form av nätverk som blir resultatet av en iscensättning av en händelse där utfallet inte kan lösas av enskilda utan kräver en samverkan ofta över gränser.

C avslutar "Man behöver bilda den här typen av nätverk som har genomslag på förståelsen så att medvetenheten  höjs. När man gör detta sker utvecklingen enligt den plan som tidigare är lagd för det fysiska livet på Jorden."
Det är alltså när man i det fysiska inte hittar sätt att samverka med varandra för ett gemensamt bästa som det finns möjligheter att skapa dessa förutsättningar genom den hjälp man får från dem som övervakar Jordens utveckling.

torsdag 4 april 2013

"Mina 100 samtal med C" - åttioandra samtalet

I början av våra samtal handlade det om olika sätt att se på andlighet och religion. Idag , i det åttioandra samtalet, har C åter något han vill förmedla kring andlighet och tro.

C inleder med att tala om hur olika religioner är kulturellt betingade och kommer ur livsvillkor och  och förutsättningar där religionen uppstår.Att det handlar om levnads- och vishetsregler men också om den genuina kunskap hos individen som genomsyrar allt levande. Inom olika religioner finns inbyggd den allomfattande närvaro som uppmanar till gemenskap och solidaritet.  I många fall tolkas det att gälla de egna och de som hör till, samma folk, samma trakt, samma religion. Ja samma sort som man själv. Det blir då legitimt att utsätta andra  för smärta, utanförskap och till och med förföljelse och att döda i religionens namn.
En helt absurd tolkning av de som av rädsla eller makt vill skydda sig och sitt.  Det har inget med andlighet eller tro att göra i grunden. Detta är människans eget verk.

Man kan tro vad man vill och kan men en sak verkar helt klar. Om det finns en Gud eller sammanhållande kraft, som älskar mig så är min fiende och motståndare lika älskad som jag.

C säger " Svårigheten idag blir att kunna ta till sig  det som är gammal visdom och kunskap om livet i sig och att inordna det under det gudomliga samtidigt som man inom teknik och vetenskap plockar isär det fysiska livet i sina minsta beståndsdelar.
Många är de som sitter med sina delar och inte hittar den sammanhållande kraften och därför inte kan tro att livet består av annat än alla dessa delar."

Så är det väl. Allt handlar om fokus och vad man sätter sitt fokus på.

När man tittar på de fysiska delar som våra liv verkar bestå av och tror att det är allt som finns blir tro på något gudomligt svårt att hitta en form för. Man frestas då att förminska och puttifiera, göra fysiskt och gripbart det som ligger på en helt annan nivå.

Istället måste man kunna förstå att det fysiska kan existera inom ramen för de energistrukturer som förmår bära det som inte kan ses,  men väl upplevas och mätas med andra verktyg än de fysiska ögonen , öronen och hjärnans kapacitet.
Det här är likadant som när man diskuterar homeopati och räknar det som humbug för att man använder kemi och mäter ingredienser i det som är bärare av medlet. Precis som man gör med vanliga läkemedel. Här blir det en felaktig tolkning där det handlar om energiavtryck och ingenting annat.
Bara för att det ännu inte finns en större förståelse eller verktyg att bekräfta betyder det inte att det inte finns.
Vi är energivarelser i fysisk form och använder vi bara fysiska referenser för våra liv blir det ganska andefattigt och torftigt. Vi blir också helt beroende av vilka verktyg som finns att mäta fysiska saker med.
Hittar man inte Gud eller en sammanhållande kraft i de minsta fysiska delarna kanske man har felaktig utgångspunkt. Uppenbarligen finns det mycket icke definierat och förklarat.
Det finns fortfarande det som är större.