tisdag 30 april 2013

"Mina 100 samtal med C" -åttioåttonde samtalet

Än en gång är vi  i en mindre farkost. Den far med hög hastighet i relation till punkten  på Jorden. C tar mig med för att visa på ett annat centrum och vi lämnar perspektivet utifrån det vi startar med som referenspunkt.
Det är alltså ett frekvensskifte som C tidigare har visat på från olika håll.
Nu kommer ett byte av frekvens och ögonblickligen infinner sig en total närvaro.
Total närvaro har vi någon gång då och då i våra liv. Ibland tränar vi genom att meditera, utföra yoga eller något annat som kräver total uppmärksamhet till exempel i ett kreativt utförande, där vi kommer i ett tillstånd av total närvaro. Så snart vi blir medvetna om det så brukar vi också avlägsna oss från det. Det är ett tidlöst närvarande tillstånd som man kan längta efter.

Det är alltså det vi nu befinner oss i C och jag i dagens samtal. En upplevelse av att förflytta sig i tanken  från en närvaro till en annan. Det finns alls ingen upplevelse av tid i detta utan går direkt från ett tillstånd till ett annat.
Jag frågade C en gång i början av våra samtal när vi gick i den stora parken om man inte kunde förflytta sig med tanken istället för att gå omkring som vi då gjorde. Hans svar då var att naturligtvis gick det att snabbt förflytta sig direkt dit vi skulle  men fortsatte C så finns det en kvalitet i själva upplevelsen av den fysiska förflyttningen. Ungefär som man säger att det är vägen som är målet. Lite är det kanske en yttring av den tid vi lever i nu att avstånd skall vara korta, inget skall ta någon tid.

Det kanske är den kunskap vi alla bär inom oss att tiden endast ligger i det fysiska som en del av illusionen och att allt kan och sker direkt och på en gång. Ett sätt att komma tillbaka till det vi vet och bortom tiden.

Det vi kan unna oss är emellertid upplevelsen av det som får ta tid dvs resan, vandringen och delaktigheten av natur och annat liv.
C säger " Det finns igen motsättning i att ge sig den vackra upplevelsen på promenad i parken och  den möjlighet man har  att förflytta sig i tanken eller som jag hellre vill kalla det förflytta sig genom närvaro".

Förflytta sig genom närvaro.

Samtalet fortsätter med  det som ofta kommer fram i form av frågor från den som finns kvar i det fysiska  och som handlar om hur den som lämnat det fysiska livet har det. Det kan vara svårt att föreställa sig en fortsättning när inte den fysiska kroppen finns med.

C talar om den ljuskropp man har sedan man lämnat den fysiska kroppen som i jämförelse inte alls är lika tät och framför allt inte lika synlig i det fysiska förstås, även om man vid vissa tillfällen har lättare att uppfatta de högre frekvenser som det handlar om. Vi vet ju också att vissa personer har en större känslighet för dessa frekvenser och kan uppfatta dem.
Den fysiska kroppens täthet hör till det fysiska livet och även vissa fysiska funktioner hör hit. Allt detta ligger i den utvecklingsplan som ligger på och i det jordiska livet.
Ljuskroppen, den egna energikroppen, verkar väldigt tunn och genomskinlig i relation till det fysiska men när man lämnat de fysiska energifälten  upplever man inte sin energikropp lika diffus och  vag längre eftersom man då har andra referensramar. Här blir man sitt ursprung med allt som ingår som vida sträcker sig utanför vad man upplever av sitt fysiska liv.

Avslutningsvis återkommer C till det han sagt många gånger förr. Han talar om den allomfattande kärlekens frekvenser som ligger lagrad i varje individs djupa minne och kan jämföras med den starka längtan efter  att komma "hem" som varje individ bär inom sig.
Att komma hem och bli det man vet man är utan begränsningar.
I och utanför inkarnationen finns kärlek som binder ihop individer på alla plan. Även i det fysiska är det sökande efter kärlek där kärlek får utmynna från individen till omgivningen och kan liksom skatten i det inre bara hittas i det egna för att ges ut i världen.
Kärlek måste först aktiveras i våra egna hjärtan för att den ska bli en bestående del av våra liv.

"Vi har talat om nödvändigheten av att  förskjuta perspektivet genom att ändra fokus för att få en förståelse för livet som helhet. Med andra ord: den fysiska inkarnationen i Jordens utvecklingsplan  är inget centrum i Universum utan en del av livet i sig. Den förståelsen måste börja här. Idag har vi börjat tala om kärlekens frekvens som genomsyrar och binder individer samman i ett högre syfte".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar