"Vi fortsätter våra samtal utifrån det vi talat om de senaste gångerna", inleder C dagens samtal.
I förra samtalet handlade det om de ständiga reaktioner och aktiviteter som sätts igång av det mentala bruset. C menar att de flesta har detta brus som ett non stop program i sin mentala sfär och det spelar på alla dygnet vakna timmar. Han menar också att det är en mental miljöförstörare som ger upphov till stress och som i sin tur står bakom mycket av den ohälsa som finns i en persons liv både fysiskt och psykiskt. När bruset pågår och stressen stiger triggar detta reaktioner som gör att man hoppar och far utan att kunna ta kontrollen över sitt eget liv och sitt agerande.
Det här är absolut det första man behöver komma till rätta med om man vill nå sig själv på djupet och få den andliga kontakt som ger individen näring.
Många gånger ser man effekterna av denna inre stress genom att man har svårigheter att göra val. Det kan vara stora som små. Förgäves söker man kanske i sitt inre utan att hitta det som visar vägen till vad man egentligen vill. Många gånger kan man tro att valet inte spelar någon roll, eftersom man inte får tag på det som särskiljer det ena från det andra. Oftast är det istället så att det finns en preferens hos en själv, men man har ännu inte kommit till den punkt i det inre där denna är möjligt att urskilja.
När man inte kan välja och inte känner av det som är ens inre val, så blir följden att man följer andras val eller utgår från det andra tycker är bra eller vad man kan tänka fram. Lite av en plus och minus-lista för att se vilken sida som överväger.Ofta tror man alltså inte att man har någon särskild önskan därför att man inte når in till sig själv och för att när man ska välja inte känner något. Det är bara tomt.
När detta ständigt upprepar sig och man möter den inre tomheten och obeslutsamheten, oförmågan att kunna välja till och med det enkla lilla, börjar misstanken gro att man inte är någon. Helt enkelt att det inre finns så mycket i det egna inre som kan ge sig till känna. Man är ingen. Känslan av att inte vara på riktigt eller bluffa kan då växa sig stark.
"Allt detta är förstås missförstånd", säger C
Så det betyder att alla är någon. Alla har ett inre , vilket låter självklart, säger jag
Till den med svag självkänsla kan det inte upprepas nog många gånger, säger C.
Mycket fokus sätts idag på det som är utsidan. Hur andra uppfattar oss. Det putsas och fejas. Man opererar och lyfter, justerar och mejslar fram det man tror sig vara mest nöjd med och som man vill visa sig som i världen.
För att få kontakt med insidan krävs andra verktyg.
Då behöver man träna sig i att lyssna inåt. Man måste hitta vägar att gå bakom och bortom det mentala bruset. Man måste kunna vara i sin inre stillhet för att kunna uppfatta de mer subtila signaler som kommer från en annan riktning och som inte uppfattas av ett stressat sinne.
"Här behöver man träna sina andliga och inre muskler precis som på vilket träningspass som helst", förtydligar C.
Andligt friskis och svettis helt enkelt, säger jag.
"Precis", säger C.
När man börjar träna fysiskt får man inte resultat direkt och man orkar inte heller så mycket i början. Precis som vid all annan träning krävs en viss uthållighet när det inre skall tränas. Det är alltså likadant för inåtlyssnandet. Allt eftersom träningen fortskrider så kommer man till en punkt där kontakten och stillheten i det inre kan ligga som en utgångspunkt för aktiviteten i det som är utåtriktat och fysiskt.
"Grundförståelsen kommer av upplevelsen att inte definiera den man är med bra det yttre, vad man gör", säger C.
" Det är en del av den upplevelsen själen har av att vara inkarnerad i det fysiska men det är inte vad själen är. Den har en kroppslig och fysisk upplevelse men är något annat", avslutar C dagens samtal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar