Utifrån det förra samtalet tänker jag på att man inte kan skada någon annan genom att vara den man är, säger jag till C
Visst, säger C, man borde istället ge varandra stöd till större frimodighet.
Idag har vi helt andra saker att tala om ,fortsätter C, och vill föra samtalet vidare i de många tankar och funderingar man har kring livet efter döden.
C inleder med att kommentera de tankar man har som mest är till för att skapa kontroll och begriplighet i livet. Mycket är också svårt att förstå utifrån ett s k jordiskt perspektiv. Det är vad C inledde med från början när han skulle berätta om livet efter döden och om vad han var inbegripen i.
"Jag kan bara försöka berätta en liten, liten del", sa han då och det kanske vi får komma ihåg.
Livet i sig är så mycket större och pågår i sådan omfattning att jag inte tror att det är möjligt att greppa. Ialla fall inte som fysiska varelser i ett tidsrumsperspektiv.Det är kanske inte heller nödvändigt att förstå mer än det vi kommer i kontakt med och som väcker våra frågor och vår vilja att utforska mer. På så sätt ta det steg för steg och låta insikten och förståelsen växa i var och en av oss.
I dagens samtal kommenterar C olika religioner och hur de i sin tur ger en möjlighet för individen att söka sig bortom det fysiska livets påtagligheter och få en glimt av det gudomliga.För individen att få kontakt med de inre vägar som leder till gudsupplevelsen. Svårigheten är för individen att direkt förstå hur man ska gå till väga.
De olika religionerna har utvecklat metoder att nå bortom det fysiska till det transcendenta och det finns olika möjligheter. Det kan vara t.ex meditation, yoga, bön men också mer extrema aktiviteter eller tillvägagångssätt som tänjer de fysiska gränserna ibland till bristgningsgränsen. Inom olika kulturer finns olika sätt att nå bortom begränsningen av det fysiska.
C uttrycker sig så här:
"Många fysiska aktiviteter i det fysiska har att göra med människans längtan efter att vara den man egentligen är.
Det vill säga :
mer än sin fysiska kropp,
större än och bortom sina tankar och känslor med avsevärt mer gränslösa möjligheter än vad det fysiska livet som grundform verkar erbjuda".
I slutet av samtalet tar C upp det vi ofta kommenterar som dödslängtan och som han menar är längtan efter att vara det man i grunden är och en del av det gudomliga, del av all skaparkraft, besjälad och levande.
Gränser tänjs fysiskt men också intellektuellt, mentalt och känslomässigt till maximal expansion som i en del fall även sätter det fysiska livet på spel och bokstavligen äventyrar det fysiska livet och en människas överlevnad.
Behovet av att växa och tänja gränser, som ibland ses som om ingenting är heligt, men som drivkraft har längtan efter det som är större att göra. Behovet att expandera drivs ibland till sin yttersta gräns.
Allt levande vare sig det är fysisk eller icke fysiskt manifesterat går hela tiden tillsammans i en utveckling mot ett uppgående i det gudomliga.
Eftersom varje individ gör sin egen livsresa och sin egen erfarenhet är det svårt att helt kunna känna igen sig i någon annan. All jämförelse skapar en större förvirring. Ingen annan individ kan bedöma alla aspekter av någon annans utveckling. När vi ser någon annans livsväg kanske vi inte förstår och då behöver vi också avhålla oss från bedömning och värdering av den andres val och liv.
Vi gör alla olika val och har olika utgångspunkter.Somliga är intresserade av det som är rätt och fel medan andra har mer fokus på det kollektiva gemensamma och andra åter mer det som är privat och personligt.
C avslutar samtalet:
"Kärleken till andra dras och slits mellan kärleken till det egna likaväl som allt som binder som man ger andra namn, som i grunden handlar om begär och kontroll.
Fältet av möjligheter är oändligt. Mäjligheterna till erfarenheter likaså. Alla prövar sig fram på olika sätt.
Slutmålet har vi gemensamt".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar