Idag är vi åter i den stora parken., där arkivet med livsnedteckningarna och byggnaden för den övergripande planeringen fanns, som C talade om i tidigare samtal. Också idag finns vår utgångspunkt här. Idag handlar det om kultur.
C börjar med att anknyta till de möjligheter vi har i det fysiska att uppleva, konst, musik, dans, hantverk och så vidare. Det som lyfter sinnet och när det utövas i sin mest anknutna form förmedlar själens uttryck. Då slår det an en särskild ton och frekvens i det inre som harmonierar och samklingar med utövaren, konstnären,musikern eller vem det nu är, säger C.
När vi får del av detta kan det ge en känsla av upphöjdhet, sällhet, berörade och djup som binder den som kommer i åtnjutande av någon av konstformerna där själsaspekten förmedlas.
C fortsätter: " Likaväl som andlig näring blir ett behov, blir på samma sätt kultur ett behov på grund av att man ger sin själ näring i en tid i den fysiska tillvaron, där mycket annat är avstängt från detta naturliga tillstånd".
Kultur är , menar C, i sin upphöjda form en väg till medvetenhet och utveckling för individen.
När det gäller kultur tycker jag att jag alltid får något med mig. Vissa gånger blir det ett möte på djupet, då det känns att det blir spår och avtryck. Andra gånger kan jag känna mig lurad av ytan i ett måleri till exempel, där jag kan bli riktigt arg och känna mig lurad. Jag menar, att jag tycker konstnären gömmer sig bakom manér.Men när det inte är något som stämmer får jag ändå en speglig till mitt inre att ta med mig. Kultur väcker och anknyter på djupet , säger jag till C.
C instämmer. Så kan det vara och bara för att någon spelar musik , som är skriven av vad man kan kalla en "besjälad" individ når man inte automatiskt till den nivå där det berör, säger C.
Det handlar alltså om att kunna reflektera sitt själs ljus i uttrycket. Det är först då som samklangen inträder på själsnivå.
Det finns ju också de som endast vill stärka sitt ego eller genom sin skicklighet manipulerar med sina gåvor. Det ger samma slags effekt som annan osanning eller manipulerande och är inte utvecklande för varken utövare eller mottagare bara för att det kommer i kulturform. Man hålls ansvarig för sina egna handlingar, sitt uppsåt och sina beslut oavsett var man genomför dem.
C poängterar att möjligheten att via kulturella uttryck kunna uttrycka sin själs energi är en förmån, som om den används rätt, utvecklar både utövaren och den som tar del av det precis som annat gott arbete och goda handlingar , som kommer andra till del.
Vi kan urskilja det vi kallar gott arbete och goda handlingar gentemot omvärlden. Här likställer C det med den som har förmågan att genom olika kulturella uttryck förmedla sitt själsuttryck till andra och på så sätt bidra till utveckling både för sig själv och för den som får del av det.
C avslutar det trettioåttonde samtalet: "Alla har vi fått olika förmågor att bidra med till den utveckling som är planerad. Var och en har i uppgift att bruka sina verktyg på bästa sätt under sin livstid".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar