Samtalen varvas med reflektioner vad det innebär att vara människa i en fysisk begränsad värld och information om vad C upplever utanför tidsrummet, efter att ha lämnat det jordiska livet.
Bilden som C skickar idag i det trettionde samtalet, handlar åter om vår situation som människor på denna vackra planet i Universum.
"Jag ser brunsvarta lådor. som kommer emot mig. De verkar gå på räls, som någon slags lastvagnar. Det ser ut som ett tåg med vagnar fyllda av kol", säger jag till C för att förklara vad jag ser i den bild han skickar till mig.
"Ja det är ett dagbrott, där man bryter kol.Många människor arbetar här. Det är hårt och slitsamt och ett farligt arbete", bekräftar C som inledning till det han nu vill sätta fokus på.
Överallt pågår en febril aktivitet med att använda sig av de resurser som finns att använda i vår konsumtion. Jordens resurser kan verka oändliga från det perspektiv man har, när man betraktar den här arbetsplatsen. Gräva upp och gräva fram. När resurserna och behoven är mycket stora blir det mer permanent. C visar mig stora industrier, där det finns stora tillgångar som verkar outsinliga. Man tänker inte på att även detta har ett slut. Det blir så att det över generationer permanentas arbetsförhållanden, där familjer och kultur bildas kring de tillgångar man exploaterar. Mycket av familjers och samhällens identitet grundar sig på dessa arbetstillfällen.
Men allt som tiden går och tillgången minskar, ökar behovet av att hitta andra mer miljövänliga lösningar. Dessa kräver en större flexibilitet i synsätt och kultur. Det behövs alltså ett helt annat tänkande och förhållningssätt för att man ska kunna överleva.
C visar på de svårigheter som kan uppstå, när man i generationer har arbetat som till exempel kol- och gruvarbetare. Man är född in i en typ av arbetskultur, där grannar, familj och vänner hör dit. Samhället man lever i är kommet ur de förutsättningar som funnits just där. C menar att det blir svåra omställningar för grupper av människor och dessa kommer inte att jubla när nya energikällor tar över världen.
De som har sin tillhörighet i den tidigare traditionellla hanteringen kommer att uppleva att de förlorar allt. Sin identitet, sin trygghet och tillhörighet. Trots att det är ett riskfyllt och kanske också hälsovådligt arbete så är det där man har sina rötter och sitt ursprung.
När världen utvecklas och förändras krävs att en ny människa stiger fram. Det kommer att innebära att många, många kommer att uppleva att de förlorar allt.
De kommer som sagt inte att jubla över nya lösningar utan processen till förändring är kanske både lång och mödosam. Alla har vi en vana att hålla fast vid det vi redan vet och kan. Ja till och med dåliga val prioriteras utifrån att utfallet är bekannt.
Det var det trettionde samtalet ,där C ger möjlighet till reflektion kring hur vi ställer oss till förändring.
Förändring i handling och tanke är den stora utmaningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar