"När man står på jorden och ser på himlen och ut i Universums oändlighet grips man av vördnad men också förvirring beroende på att man som människa inte har några referenser till något så stort och så tomt", börjar C det tjugoåttonde samtalet.
Det läggs enorma summor pengar på forskning om rymden. Det finns många teorier om jordens och människans historia och uppkomst. Ingen kan säga att de vet säkert ,utan man bestämmer sig för det man själv tror är möjligt och man hittar fragment och belägg för sin teori.
I dagens samtal vill C bidra med sin syn på det hela.
Han börjar samtalet med att återföra till tidigare samtal han haft angående ufo, där de olika vibrationshastigheterna gör att man kan förflytta sig över gigantiska avstånd på ett sådant sätt som inte fysiskt är möjligt. I ett tidigare samtal liknar han det vid en synvilla, där man ser vissa frekvenser för att sedan som hastigheten ökar inte ha någon förmåga att registrera vad som händer med sina fysiska ögons begränsningar. Och föremålet verkar försvinna inför ens ögon.Vi människor har endast ett begränsat synfält och kan inte se, inte höra heller, alla frekvenser.
Här i samtalet gör jag ett inlägg utifrån något jag såg på TV. För att en snigel ska uppfatta mig måste jag stå stilla. Så fort jag rör mig förbi kan snigeln inte uppfatta mig och min rörelse.
C säger då att idén är besläktad men alls inte likadan som det han berättar om nu. Ändå intressant kan jag tycka.
C fortsätter med att säga att rymden inte alls är så tom som den verkar, utan det sjuder av liv och aktiviteter. Vi i den fysiska världen har begränsade förutsättningar att ta del av det som pågår.
C vill att vi ska sluta betrakta jorden som världens mitt med en himmel ovanför som är en medeltida syn, som vi fortfarande släpar med oss. Han ber oss istället att vi föreställer oss vårt fysiska liv på en reltativt låg frekvens som ett tidsrum, ja som en "låda" i universum. Han menar att när vi dör och lämnar det fysiska livet och vår fysiska kropp stiger vi också ur tidsrummet. Då kommer vi automatiskt i kontakt med högre vibrationshastigheter och allt det som försigår i livet efter döden.
C manar oss idag att byta perspektiv. De är bara utifrån den snäva vinkeln i den fysiska "lådan" i tidsrummet när vi blickar ut i Universum som det ser tomt och oförklarligt ut. Genom att byta position och vinkel kommer allt att se annorlunda ut.
"Många ger uttryck åt förundran och tror sig vara ensamma i Universum.Det skulle kunna innebära.att slump och tillfälligheter skapade allt i en stjärnsmäll.
Den gudomligt sammanhållande kraften verkar betydligt trovärdigare", avslutar C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar