måndag 7 januari 2013

"Mina 100 samtal med C" - sextioandra samtalet

Dagens samtal passar alla dem som vill börja veckan med ett mentalt bungy- jump eller bara tänja lite i bekvämlighets-zonerna.
Som tidigare samtal börjar det med att C skickar mig en bild.
Det ser ut som ett månlandskap med rundlar, som på bilder jag sett från månens yta, kratrar på markytan", säger jag

Vi använder oss av den bilden för att komma in i dagens samtal, säger C och berättar att vi är längre bort i vårt solsystem, på en annan planet som varken är jorden eller månen. C berättar att det inte heller är kratrar han visar mig utan farkoster, som på det avstånd vi befinner oss, liknar de månkratrar vi sett på bild. Det här är alltså rymdfarkoster och det C tidigare talat om i form av fredsstyrkor, rymdflotta, med övervakande funktioner.

Det verkar lite annorlunda än hur man tänkt sig himlen, menar jag som undrar över  allt det man först kommer att tänka på i form av änglar, kärlek och inte minst harpor.

C börjar då med att förklara den lite snäva syn som finns mellan det vi kallar det fysiska och det icke fysiska, där det finns en utgångspunkt som vi intar med fötterna bokstavligen på Jorden. Därefter lyfter vi blicken från vårt "här"  till himlens "där", som då naturligt följer tankens vana vid polarisering och motsats. Vi utgår från att vi står i centrum och tittar ditåt dvs till himlen.
Så är det lätt att tänka.

 I dagens samtal vill C ge oss möjligheten att se från ett annat håll och med en annan utgångspunkt.
Han börjar med att byta den uppdelade synen till ett sätt att se helhet.

Menar du då att allt, fysiskt och icke fysiskt är en större helhet, där det vi kallar och känner till som fysiskt ingår i den större helheten, undrar jag

"Det närmar sig", säger C

Jag brukar tänka mig  det fysiska livet som en låda,jag benämner tidsrummet, som flyter omkring i Universum. Ja den rör sig ju inte hur som helst, men kan då ses som en delmängd av det hela som du talar om, fortsätter jag mitt funderande.

C fortsätter att tala om att när man ställer Jorden i centrum så uppstår det skeva perspektivet. Om man istället helt byter position och tar utgångspunkten från det vi kallar den icke fysiska tillvaron kommer vi bort ifrån det jordiska perspektivet och ur idén att vara i centrum.
Vi ingår alltså i en helhet, i ett större liv, där livet på Jorden är en del av detta totala liv. Livet på jorden och det vi kallar fysiskt är bara  fysiskt utifrån vår förmåga att se och relatera till trögare former av energi. Det vi ser, hör och kan ta på och mäta och bevisa.

Om vi istället utgår från "hela livet" eller  som C kallar det "Livet i sig" som en helhet,  finns inte benämningen icke fysisk utan allt ingår i samma energiflöde med olika vibrationshastigheter.

Det går att flytta sitt fokus och ändra sitt sätt att se bara genom att vara villig att tänka sig mer än det som finns i det fysiska livet. Mer än det vi ser, hör och kan ta på och det vi från det jordiska perspektivet med fötterna i myllan kallar för verkligheten.

"I Universum finns alltså ett sjudande liv, en struktur, en form och en mångfald som överträffar allt man kan föreställa sig. Detta hålls  samman av den Gudomliga ordningen och den kärlekskraft som genomsyrar allt skapat.
Vi hör alla hit och färdas på vår fantastiska resa genom Universum tillsammans. Allt och alla räknas och hör hemma här.
Ingen är skild åt från någon annan", avslutar C det sextioandra samtalet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar