Ofta önskar de som lämnat sina fysiska liv att de kunde ge sig tillkänna på något sätt. De skulle vilja att den som är kvar kunde få ett meddelande om att livet fortsätter.Att få en försäkran om att livet inte är slut i och med att man lämnar sin kropp genom döden.
Kan vi prata lite om det ?, säger jag till C och så inleds det åttioförsta samtalet.
Många talar med varandra om detta medan de ännu är tillsammans i det fysiska livet. Det kan vara så att man kommer överens om att den som dör först skall kontakta den andre. Ofta finns det också föreställningar om att man skall meddela sig genom något djur t.ex en fågel eller något annat man har anknytning till.
Det här verkar enkelt och man kanske säger det halvt på skoj men det finns också oftast en önskan om att få ett meddelande och en bekräftelse på att livet fortsätter.
C menar att när man gör upp om en kontakt så har man inte en aning om var den som har lämnat det fysiska befinner sig och framför allt inte i vilket tillstånd. Det är alltså redan där svårt att veta om en möjlighet till kontakt finns överhuvud taget.
Den som i sin tur blivit lämnad är i ett tillstånd av chock, sorg och saknad och i ett tillstånd av extra känslighet. Det möjliggör i och för sig att man kan uppleva saker utanför det man kallar normalt och många vittnar om att de sett den avlidne på något sätt. Ibland i form av en ljuskropp eller något som överensstämmer med den avlidne som den var i livet.Ofta följs detta av en känsla hos den sörjande där man tycker sig veta att livet fortsätter och att den avlidne fortfarande finns kvar om än inte i sin fysiska kropp. Många gånger är detta till stor tröst för den som blir kvar och den inlagrade känslan hos individen att man är mer än sin fysiska tillhörighet blir bekräftad.
C fortsätter att tala om de svårigheter som ofta finns för den som är kvar i det fysiska livet att kunna uppfatta kontakt från den avlidne. Det behövs alltså både en sändare och en mottagare av de ofta höga vibrationer som är kontakten mellan individerna. Det behövs också från den som är i sin fysiska form att allt brus från insidan i form av tankar och aktiviteter likaväl som allt annat aktivitets- och informationsbrus i det yttre stillas något för att ge möjlighet till en kontakt på andra vibrationsplan.
Man tror att när man talar om det skall det vara självklart och tydligt att den andre meddelar sig men ofta försvinner meddelandet i något annat som pågår runtomkring eller inom den som skall ta emot signalen.
Ofta använder den som lämnat det fysiska sig av någon energi den kan påverka. Det kan vara TV, telefon, el, batterier med blinkande lampor, saker som slås av och på eller något annat som hoppar hit och dit när energin påverkas. Den första tanken är inte att det är ett meddelande om att livet fortsätter för den som lever i sin fysiska värld utan mer kanske en irritation över att saker och ting inte fungerar som de ska. Det är väl inte förrän det blir många saker som upprepar sig på ett oförklarligt sätt som tanken kommer att det kan vara något annat.
För alla parter fortsätter livet. Det man kan komma ihåg är att kärleksfulla nära relationer och starka band alltid finns kvar. De upphör inte bara för att en i relationen har lämnat det fysiska livet. Däremot fortsätter livet för alla inblandade men andra möjligheter och andra vägar för var och en.
C avslutar det åttioförsta samtalet:
"Hur det än ser ut så är ingen ensam och övergiven av livet - varken i det fysiska eller det icke fysiska. Alla tillhör gemenskapen även om man inte alltid är medveten om hur denna tillhörighet ser ut".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar