"Håll i hatten". Ja bilden idag, som är inledningen på det tjugoförsta samtalet, är som hämtad ur en film med glada färger i pastell och människor som åker en stor rutchkana. Det är tjo och tjim!
Vad vill nu C tala om?
C inleder med att knyta an till tidigare samtal om hur vi människor ordnar vår tillvaro och om de speciella villkor livet för med sig. Tidigare kommenterade han de arbetsvillkor och förhållanden många människor i Asien lever under där konsumtionen är piskan och moroten.
Idag är bilden vid den motsatta polen. Den visar glättighet, där upplevelse och även motgång avbildas mer tillrättalagt. Här är det mycket yta och bilden av livet är stiliserat, där inte mycket utrymme ges till att gå på djupet. Som sagt tjo och tjim och håll i hatten!C visar på risken för förflackning och utslätande av livet självt.
Jag försöker hålla de båda bilderna samtidigt och de är verkligen varandras motpoler. De väcker båda eftertanke, där bilden av vilka som betalar för konsumtionen, till exempel inom klädindustrin, där man visar gripande dokumentärer över människors liv. Det råder ingen tvekan om vem som betalar priset för alla högar av kläder som vräks ut under längre och längre rea-perioder.Ja även däremellan och mest hela tiden.
Den andra polen visar livet lättare och mer på ytan ,där det mesta är upplevelse. Att hålla sig på ytan och inte bli blöt om fötterna. Jag undrar förstås om livet är ett antingen eller,när balansen oftast är ett både ock.
Min fråga till C är om man måste ta det så allvarligt? Livet?
Naturligtvis menar inte C, att vi ska ta livet på för stort allvar. Vi ska leka och roa oss och njuta av allt livet har att bjuda.
"Verklig glädje är sannerligen gudomlig", säger C
.
Visst har vi alla upplevelser av magi. Att livet i sig innehåller ögonblick och upplevelser som är glädjefyllda och som man kan uppleva som själva livets essens. Nog vill väl du som jag ha fler sådana tillfällen och önskar vi kunde återvända till dem oftare.
Det här samtalet använder C till att göra oss uppmärksamma på bekvämligheten och ett utslätande av livet självt. Den bekvämlighet som har nog med sig själv och som ger en känsla av övermättnad. När vi måste söka mer och fler saker som stimulerar för att känna av livet. Mer och mer men inte nöjd.
"Som människa söker man ofta i första hand utanför sig själv för att försöka hitta det som ger glädje och frid i sinnet. Det är senare på livsvandringen man förstår att skifta fokus", säger C
I en avslutande kommentar i det tjugoförsta samtalet menar C att vi återföds än här och än där i olika kulturer och under olika betingelser för att få erfarenhet och förståelse på djupet.Förståelse för olika sätt att leva, för olika förutsättningar och respekt för de olika erfarenheter vi har med oss och som tillsammans bildar en magisk enhet.
Jag putsar åter mina linser för att se på livet med nya ögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar