C har gett mig fragment och bilder från livet från det vi kallar "andra sidan" men som C hellre benämner "Livet i sig" eller "det större livet". Vi har även fortsatt att tala och det finns en hel del mer att berätta men dessa första hundra samtal är nu färdiga och jag avvaktar vidare kontakt för att se hur och om det blir en fortsättning.
Delar nu det sista samtalet genom att föra över det direkt från manuset som C berättade det för mig.
Hoppas det kommer till glädje till dig som läser.
Etthundrade samtalet
Claes skickar bild.
För mig ser bilden idag ut som om jag
tittar ut från ett högt torn genom ett litet fyrkantigt fönster och ut mot
himlen och högt över Jorden – ja, kanske Jorden?
Bilden
idag inleder ett samtal som även det för oss ut i den enorma rymden. Den är som
ett stort hav av möjligheter. Oftast som fysisk varelse på Jorden, känner man
igen himlens alla färger, när man tittar upp på den. Den kan skifta med
årstider, väderlekar och molnformationer samt olika ljusspel från sol och måne.
När
man befinner sig i den icke-fysiska tillvaron har man alls inte denna
utgångspunkt längre. Man befinner sig mitt i detta rymdhav och det ser alltså
helt annorlunda ut förstås. De olika frekvenserna och energifälten bildar också
vackra färger, som stora färghav och ljusspel att vara i. Det är lustfyllt och
ger också glädje i upplevelsen. Vissa frekvenser och som det också då blir, att
vissa färger hör till vissa typer av existenser. Den havsgröna färg som vi ser
här har sin huvudsakliga tillhörighet kring de konstellationer av planeter som
har en liknande utvecklingsväg som Jorden, men som jag tidigare berättat, har
sin huvudsakliga uppgift att träna kärlekens väg. När jag berättade om Teo, som
ingår i min konstellation, nämnde jag, att han haft en annan utveckling än de
av oss som inkarnerat i det fysiska livet på Jorden.
Denna
gröna frekvens är bärare av de grundläggande kärleksfrekvenser och är intensiv
just i den utvecklingsväg jag nämnde. För Jorden som har sin medvetandehöjning
bland annat genom förluster och stora ansträngningar ligger också naturligtvis
kärleksfrekvenser inlagda men inte av detta slag utan det är de rosa universella
kärleksfrekvenser, som utgår från det gudomliga högsta och innebär nåd och
omfattande av en hösta omslutande kärlek. Det har med hur utvecklingslinjerna
är upplagda att göra.
Även
om det också i Jordens utvecklingslinje är inlagt en högsta potential och ett
högsta syfte att utveckla kärlek, får man som inkarnerad gå vägar över
medvetandehöjande erfarenheter, som inte i sig själva innefattar kärlekens
grundfrekvenser utan där den högsta rosa vibrerande gudstanken omsluter oss i
en ögonblicklig nåd eller transcendens.När vi så har erfarit denna högsta kärlekskänsla förändrar den oss för alltid och på djupet som individer. Det finns då ingen väg tillbaka till en existens som bygger på något annat än den gudomliga kärleken. Trots detta skall man träna sig i att i varje handling och varje tanke och avsikt dela med sig till andra av den egna erfarenheten av nåden.
I
de utvecklingsplaner som ingår i planetsystemen, där Teo fått sin huvudsakliga
kunskap, finns den allmänna kärleksvibrationens gröna frekvenser. I denna
strömmar över hjärtat ständig träning i medkänsla, att vara ett med den andre,
omtanke och solidaritet, där individen inte till någon del kan frigöra sig till
att agera som en från omvärlden fristående individ med egoistiska eller
själviska behov. Detta är oförenligt med utvecklingsplanen och jag skulle vilja
påstå helt omöjligt att utföra eftersom inga sådana förutsättningar existerar.
Med
den utveckling som Teo har till total inkoppling till andra individer, har han
en viktig och speciell funktion i vårt arbete. När vi möter dem som genom
olyckor lämnat det fysiska livet är de ofta rädda och i ett totalt kaos av
förvirring. Genom att Teo så kan sammansmälta känslomässigt med individen får
denne en del som nu är kärleksfull, lugn och balanserad. Detta har stor
påverkan. Individen erfar nu den omfattande kärleken även inom sig och får på
så sätt möjlighet att överlämna sig till det skeende som följer direkt efter
den övergång från det fysiska till det icke-fysiska.
Man
känner stor kärlek och tillhörighet. Rädslan och panikkänslan man fört med sig
lämnas helt. Man känner sig omhändertagen och man är också omhändertagen på
alla plan. Inget ökat lidande finns utan endast en stor befrielse av starka
känslor som blockerat och förlamat.
I
andra fall får individen befrielse från rädsla och osäkerhet genom att de
omsluts och möts av den högsta gudomliga kärleksenergin, som kan ses som
vackert rosa eller också som ett starkt vitt ljus. Den som under sin
inkarnation någon gång varit ordentligt rädd vet vilken befrielse det ligger i
att bli avlyft denna känsla som så förlamar allt annat. När individen känner sig trygg kommer också
möjligheten till upplevelse och intryck.
Ingen
är någonsin fråntagen eller utanför den kärlek som genomströmmar Livet och
Universum. Det är en faktisk omöjlighet och det skulle inte gå att ställa sig
utanför.
Däremot
finns det perioder, då man inte har möjlighet att förnimma eller ta del av den.
Då finns som ett skal eller båge runt individen och dess livsuttryck, där
kärleken hålls tillbaka. Detta uttryck och hölje förändras genom olika
påverkan. När den minsta förändring medger ett skifte i den struktur, som
håller tillbaka, kan ögonblickligen kärleksenergin ta sig in igen.Man är aldrig förskjuten eller undanföst från den kärlek som håller samman Universum. Det är endast genom sitt eget agerande, sina avsikter och sitt beteende som man kan bygga det hölje som stänger ute.
Kärleken
omsluter oss och väntar tålmodigt att få göra sin manifestation i var och en av
oss såsom den gudomliga planen är för varje liv.
Tack Claes!